– Man har funnit åkerböna i de allra äldsta fynden av spannmål i Sverige, och i dag, när många vill äta mera växtbaserat protein och dessutom svenskodlat, passar denna proteingröda väldigt bra in, berättar han.
Marcus Nordgren har flyttat ut från Göteborg och bosatt sig i Bottna i närheten av Bovallstrand i Bohuslän. Här har han satt igång ett projekt som gör honom och hans verksamhet unik i Sverige.
– Ingen i Sverige skalar och säljer åkerbönor, berättar han.
Marcus intresse för åkerbönor började när han hade catering av ekologisk veganmat i Göteborg för några år sedan.
– Vi använde en hel del importerade bönor i våra maträtter, säger Marcus.
Han började forska om mer lokala alternativ, om tex favabönor egentligen var samma bönor som våra åkerbönor. Han tog kontakt med tillverkare i England och det visade sig att det var samma bönor. Man odlade bönorna i England, skickade dem till Mellanöstern där de konserverades i burkar och både såldes där och återexporterades till Europa för försäljning här.
Så när Marcus bosatte sig i Bottna tog han ett steg till för att utveckla användningen av åkerbönan i Sverige.
– Vi odlar ju så mycket åkerböna här så det är synd att inte ta vara på den också som livsmedel, säger Marcus Nordgren.
Fodergröda
Idag odlas åkerbönan främst uteslutande som fodergröda i Sverige.
Förra året sålde Marcus cirka fem ton skalad åkerböna ut till grossister, restauranger och butiker. Den allra största delen, mer än 90 procent, säljs som bönor, och resterande som bönmjöl.
– Bönmjölet går till butiker och till en del bagerier och restauranger och blandas framförallt i mjölet när man bakar bröd, säger Marcus.
Han berättar att det uppenbarligen är en tradition som funnits långt tillbaka i tiden i Sverige. Att man funnit spår av ärtmjöl i de äldsta fynden av mjöl bröd från historisk tid. Numera är den inte precis vanligt förekommande.
– Det enda jag har hört är att man mal mjöl av ärtor någonstans i Jämtland, berättar han.
Hans produktion är KRAV-godkänd och en stor kund är grossisten Nordisk Råvara. Med på Västsveriges besök hos Marcus i Bottna är Marie Hansson från Hushållningssällskapet Västra i Vänersborg. Hon deltar i ett projekt, MegaLegumes, som arbetar med att undersöka möjligheterna att ta tillvara de svenskodlade baljväxterna åkerböna och sötlupin i svensk livsmedelsproduktion.
Via medlemskap i en av de föreningar som deltar i projektet har också Marcus Nordgrens produktion kommit med i sammanhanget.
I det projektet undersöker man också storskalig användning av produkter i industriell produktion. Några sådana planer har emellertid inte Marcus Nordgren.
– Nej, om användningen av åkerbönan når en sådan omfattning är det nog någon annan som har tagit över det här. Då har jag andra projekt som just nu ligger vilande som jag skulle vilja utveckla, säger Marcus.
Småskalig
Produktionen i Bottna är just nu mycket småskalig i en lokal som Marcus byggt med hjälp av sin pappa. Den är på 40 kvadrat. I utrymmena finns en skalningsmaskin, en kvarn och en slags siktmaskin.
Skalningsmaskiner fanns inte att köpa i Sverige. Det fanns i Europa men bara jättemaskiner som kunde skala flera ton i timman. Det var ingenting för Marcus.
– Så jag satte mig och sökte på Alibaba och Ebay och hittade det jag sökte i Kina. Där är de uppenbarligen ganska vanliga, berättar han.
Så en maskin från Kina står nu i lokalen i Bottna. Det vill säga det som var skalningsmaskinen från Kina. Mycket är omgjort och ersatt för att förbättra funktionen.
– Min pappa är maskinkonstruktör. Det har varit en tillgång, tillstår Marcus med tacksamhet i rösten.
Faktum är att de gjort om så mycket att de nu vet hur de skulle vilja ha en maskin så att de är inriktade på att börja bygga skalningsmaskiner för försäljning.
När Marcus får in åkerbönor från en odlare processas de först i skalningsmaskinen. De bruna bönorna blir till vita fina bönor efter viss efterarbete från Marcus.
– Skalningsmaskinen tar inte bort bönor som är missfärgade av något slag exempelvis, så de plockar jag bort för hand, säger han.
Det som sorteras bort i skalningen är cirka 30 procent av råvaran.
– Det är mycket näring i den restprodukten. Själv har jag den till att gödsla mina tomater och frilandsodlingar, det räcker med en giva för hela säsongen, säger Marcus, som funderar på hur den skulle kunna vidareförädlas och säljas i någon form.
Efter skalningen går bönorna vidare till en skaksikt där bland annat småbitar av bönor sorteras bort. Den största delen av de skalade bönorna går sedan till försäljning. När vi är på besök står flera fyllda påsar som skall till ekobutiken Fram i Göteborg. En mindre del går vidare till att malas till mjöl.
Sydafrika
Marcus, som förutom att han gillar det småskaliga också tycker om att vara flexibel, har köpt den här maskinen från Sydafrika.
– Man kan använda den här maskinen för olika sorters malning, som hammarkvarn eller som skivkvarn genom att byter delar av den för olika ändamål, säger Marcus.
Han säger att efterfrågan på produkten finns.
– Jag upplever att det är ett väldigt stort intresse. Många hör av sig och vill pröva, säger han.
Han skulle gärna se att metoden att skala och mala småskaligt skulle sprida sig ut till exempelvis bönder, som skulle kunna få ut ett mervärde på det här sättet.
– Det är ju sorgligt nog i vidareförädlingen som pengarna finns. Och på det här viset kan vi kapa ett led och ge mer utbyte till odlaren, säger han.
Marie Hanson är intresserad av tillagningen och undrar hur Marcus själv äter bönorna.
– Dels bakar jag mitt surdeg på mjöl med bönmjöl i, berättar han.
– Med mitt lite oregelbundna liv blir det mycket smörgås på dagarna och då är det gott med en bönröra på, säger Marcus, som framhåller att den ger en god mättnadskänsla som man klarar sig länge på.
Han rekommenderar också åkerbönan i en grönsakssoppa.
– Om man kokar den med något syrligt håller den också ihop lite bättre och ger gott tuggmotstånd, säger han.
