– När hela det här brakade loss i februari-mars var vi lika tagna på sängen som alla andra. Samtidigt har vårt mantra hela tiden varit att det här inte ska få sabotera Nordens ark. Den här verksamheten är alldeles för bra och för viktig för det, säger Nordens arks VD Mats Höggren angående coronapandemins påverkan på stiftelsens verksamhet.
Han förklarar att ungefär hälften av intäkterna kommer från entrébiljetter från parkens besökare och att resten består av gåvor från privatpersoner, företag och stiftelser och liknande. De insåg snabbt att alla intäkterna på olika sätt därmed riskerade att påverkas negativt av coronan.
– Om parken skulle tvingas hålla stängt skulle hälften av Nordens arks finansiering försvinna bara där. Och om världen går mot en ekonomisk kris påverkas också andra halvan av finansieringen genom att förmågan att skänka pengar minskar, säger Mats.
För att minska risken för alltför stora underskott och i förlängningen konkurs gjordes tidigt åtgärder för att sänka kostnader samtidigt som kostymen anpassades till den nya verkligheten. Hotellet, restaurangen och konferensverksamheten stängdes ned helt och hållet, personal permitterades och rekrytering av sommarpersonal sattes på paus.
– Nu har vi öppnat upp hotellet och restaurangen så smått igen och gästerna har hittat tillbaka. Vi har också öppnat upp bokningssystemet för konferensverksamheten igen inför hösten. All permitterad personal är tillbaka i tjänst och även sommarpersonal har anställts och jobbar nu i parken, säger Mats.
– Nu har vi öppnat upp hotellet och restaurangen så smått igen och gästerna har hittat tillbaka, säger Nordens arks VD Mats Höggren. Foto: David Nyberg
Även om antalet besökare till Nordens ark på Åby säteri i Sotenäs kommun är överlägset störst under sommaren har parken öppet varje dag året om. Det har man kunnat ha även i år tack vare att djurparker inte omfattas av förordningen om allmänna sammankomster och begränsningen på 50 personer.
– Till skillnad från nöjesparkerna var vi lyckligt lottade i och med att lagstiftningen inte satte stopp för oss. Och här på Nordens ark tycker vi att vi kan erbjuda en folkbildande och spännande rekreation och upplevelse för hela familjen. Under smittfria former ute i friska luften på stora ytor med goda möjligheter till social distansering, säger Mats.
Nästan alla områden på Åby säteri där man kan titta på Nordens arks olika djur är tillgängliga som vanligt. Däremot är Våtmarkshuset med grod- och kräldjur, och även klapphagarna på Lantgården stängda för att reducera risken för folksamlingar.
Av samma skäl har också lägerskolor och annan fysisk utbildningsverksamhet stoppats. Och samma sak med guidningar och publika matningar i parkens återkommande dagsprogram. Ytterligare en åtgärd för att minska risken för trängsel är att det har satts ett tak på maximalt 1 500 gäster i parken per dag. Entrébiljetten behöver man dessutom köpa online i förväg.
För familjerna Larsson och Hammarström blev det på grund av coronan Nordens ark istället för Liseberg denna sommar. Till vänster Urban Larsson med Vilja Larsson på axlarna. I mitten Frida Hammarström med Zelda Hammarström i famnen. Till höger Johan Hammarström. Foto: David Nyberg
Som det ser ut just nu anser Mats att risken för konkurs inte längre är särskilt stor utan att de har läget under kontroll. Men att deras strategi fortfarande är att vara försiktiga och sparsamma.
En viktig faktor som Mats menar har bidragit till att läget under omständigheterna ser så pass bra ut som det ändå gör är medarbetarnas positiva attityd och acceptans för de neddragningar och besparingar som har behövts göras.
– En annan faktor är att myndigheterna inte tog till alltför drastiska åtgärder och att vi därmed har kunnat fortsätta att ha öppet parken för besökare, säger Mats.
– Även stödföreningen Nordens arks vänner gör en viktig insats. Och väldigt betydelsefullt är naturligtvis att våra besökare fortsätter att välja att hälsa på oss och därmed stödja Nordens arks arbete. Det här tar vi också som en signal på att de anser att parken är en säker plats att besöka och att de känner sig trygga med att vi vidtar tillräckliga åtgärder för att minimera risker för smittspridning.
När Nordens ark invigdes 1989 var det framför allt avel av hotade arter som var huvudfokus för stiftelsens arbete. Det här är fortfarande en viktig del i verksamheten, med uppfödning och utsättning av allt från sällsynta skalbaggar och fjärilar till fjällgäss, vildhästar och visenter.
– Årets grönfläckiga paddor och paddyngel släpptes ut som vanligt på Öland under försommaren och om någon vecka ska vi köra ner årets skörd av stork till Skåne, säger Mats.
Visenter håller landskapet öppet i delar av stiftelsens ekopark. Foto: David Nyberg
Under de drygt 30 år som stiftelsen nu funnits har verksamheten successivt breddats och inkluderar idag även forskning, utbildning och naturvård.
– Jag tycker också att det har skett en viss mognad i det att vi mer och mer fokuserar på de hotade arterna i sitt sammanhang, på deras naturliga ekosystem på landskapsnivå. När vi väl har varit framgångsrika med att avla fram individerna i utsättningsprojekten är det ju precis lika viktigt att de här sällsynta arterna har någonstans att ta vägen, säger Mats.
– Livsmiljöerna för många av arterna minskar genom människans aktiviteter. Det moderna skogsbruket till exempel som länge varit så inriktat på monokultur med gran och tall. Det blir problematiskt för bland annat den vitryggiga hackspetten som är helt beroende av inslag av löv.
Förutom att många av de naturvårdsprojekt som Nordens ark är involverat i runt om i världen tar ett allt större helhetsgrepp om de hotade djurens naturliga livsmiljöer fokuserar stiftelsen allt mer på samma sak även väldigt lokalt.
I Projekt ekopark restaurerar Nordens ark ett 300 hektar stort skogs- och kulturlandskap som omger den mer välbesökta delen av Åby säteri. Även Ekoparken är öppen för allmänheten och är till skillnad från resten av området helt gratis att besöka.
Markerna i Ekoparken ställs successivt om från graninriktat skogsbruk till traditionellt utmarksbete med hjälp av bland annat hotade lantraser, vildhästar och visenter. Ängar återskapas genom slåtter och insådd av ängsblommor och arbetet följs av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Biskötaren Ann-Charlotte Berntsson förklarar hur den tekniska utrustningen på Nordens arks bikupor fungerar. Foto: David Nyberg
– I ett annat forskningsprojekt, ett så kallat Interreg-projekt, som är ett samarbete mellan Norge och olika forskare runt om i Sverige, undersöker vi egenskaper hos honungsbin, med särskilt fokus på det nordiska biet, säger Mats.
Under projektets gång hoppas forskarna få fördjupad kunskap om bland annat binas livslängder, vilka blommor de föredrar och hur länge bina är ute ur kupan.
– Det är ett tekniskt avancerat projekt där vi under försommaren försåg 2 000 honungsbin med små RFID-chip. Tillsammans med annan teknisk utrustning på bikuporna kommer vi förhoppningsvis kunna få fram ny viktig kunskap om bin och pollinering.
