Överenskommelsen mellan Sotenäs kommun och det norska bolaget som står bakom planerna på laxodlingen med en produktionskapacitet på 100 000 ton lax per år presenterades den 19 mars i år. Redan då hade kommunalrådet Mats Abrahamsson stor tilltro till att projektet skulle komma att realiseras. Sedan dess har projektet mötts av både positiv och negativ kritik men Mats är fortfarande minst lika optimistisk.
– Jag tror att det finns goda möjligheter, säger han under intervjun med Västsverige i kommunhuset i Kungshamn.
Mats menar att det faktum att ett annat företag inom samma bransch, Premium svensk lax, nyligen fick godkänt miljötillstånd för Sveriges första landbaserade laxodling i Säffle visar att det är möjligt att få tillstånd för den här typen av verksamhet i Sverige.
– Det handlade i och för sig om en betydligt mindre anläggning men det är ju ändå ett tillstånd, säger han.
Är det framför allt miljötillståndet som det hänger på om satsningen kommer bli av eller inte?
– Ja det skulle jag säga. Tidsaspekten. Det får inte dra ut på det hur lågt som helst. Det är så med investerare idag att man väntar inte hur länge som helst för att få igång en investering. Då satsar de i något annat land med kortare handläggningstider istället, som till exempel Frankrike eller Danmark.
Vid sidan av Quality salmons planer för den rekordstora laxodlingen driver samtidigt företaget Smögenlax en process för att få till stånd en mindre landbaserad laxodling i Sotenäs. Där har arbetet för att få miljötillstånd tagit betydligt längre tid jämfört med vad man hoppas på när det gäller den stora laxodlingen.
– De har hållit på med det här i 5-6 år nu så de börjar bli lite luttrade, säger Mats.
Så det får inte ta lika lång tid för Quality salmon att få sitt tillstånd?
– Definitivt inte. Men det här är också ett lite annat system. Ett helt cirkulärt system utan några som helst utsläpp vare sig till havet eller någon annan stans. Så bolaget har ändå en tro på att det här kommer gå betydligt lättare, säger Mats.
Hur snabbt vill Quality salmon ha besked?
– De hoppas på att få besked inom sex månader från det att ansökan är inlämnad. De jobbar med ansökan nu och siktar på att den ska vara inlämnad innan årsskiftet.
Området mellan Hovenäset och Askum där den planerade laxodlingen är tänkt att ligga är på 140 hektar och består till stor del av skog och berg. Foto: David Nyberg
Sotenäs kommun har ingått ett avtal med Quality salmon som innebär att de kommer arrenderar ut ett 140 hektar stort område strax norr om Kungshamn mellan Hovenäset och Askum till företaget om de får positivt besked på miljöansökan. Avtalet innebär att bolaget i så fall betalar 25 miljoner kronor per år i arrende till kommunen.
Quality salmon ingår i sin tur avtal med andra externa bolag som ska driva de olika delarna av verksamheten på platsen. Utöver själva laxodlingen handlar det bland annat om slakteri, förädling och paketering av laxen. Det handlar också om reningsanläggning för vattnet som ska användas på området. Ytterligare ett företag kommer ansvara för tillvaratagande och förädling av slaktavfall och ett annat företag för fiskfoder.
– Takytan på fabriksbyggnaderna kommer täckas av solceller och bli Sveriges största solcellspark. Och den är det Vattenfall som kommer att anlägga, säger Mats.
Transporterna till och från anläggningen blir många. För att de ska kunna ske så effektivt som möjligt planeras för ett logistikcenter i nära anslutning till E6:an. Företaget som står bakom planerna på laxodlingen har tecknat en avsiktsförklaring som innebär att Munkedals kommun upplåter mark till företaget. Området ligger mellan Håby och Gläborgsmotet.
Logistikparken ska fungera som en omlastningscentral dels för foder och annat insatsmaterial till verksamheten i Sotenäs, dels för färdig lax på väg ut i världen på den globala marknaden. I och med att platsen inte bara ligger nära motorväg utan även nära järnväg finns potentiellt möjligheten för de långväga transporterna att ske både med lastbil och med tåg.
– Transporterna mellan logistikcentralen och industriparken i Sotenäs kommer ske med elfordon helt och hållet. Och även transporterna inom industriparken, säger Mats.
Han berättar att Sotenäs kommun för diskussioner med bland annat Västra Götalandsregionen och Trafikverket med förhoppningen att få till stånd förbättringar av de vägar som lastbilarna kommer trafikera mellan laxfabriken och logistikparken.
– Det är många som är oroliga över hur det ska gå med så många tunga transporter på de här dåliga vägarna mellan laxodlingen och E6:an. Jag tänker snarare att om vi inte får mer industri och utbyggnad i kommunen så kommer vi aldrig få någon ordning på vägarna. Det blir det här som kommer tvinga fram att vi får förbättrade vägar, säger Mats.
En av anledningarna till att de norska ägarna till Quality salmon vill etablera laxodlingen i just Sotenäs är att det där finns en tradition sedan tidigare av att arbeta med sjömat. Och att det därför finns mycket kompetens inom området både bland politiker och tjänstemän och bland företag i kommunen.
– Sotenäs kommun är attraktiv för den här typen av investeringar också tack vare Sotenäs symbioscentrum där man jobbar med cirkulär, hållbar ekonomi. Och att vi är duktiga på att samverka med den befintliga marina beredningsindustrin inom de här frågorna.
Sjömatsindustrin är redan idag viktig för Sotenäs med tre stora norska företag verksamma i kommunen varav Marenor är ett av dem. Foto: David Nyberg
Tre stora norska livsmedelsproducenter inom sjömat finns sedan tidigare i Kungshamn: Orkla, Lerøy och Marinor.
– Det innebär att Sotenäs kommun är störst i Norden på marin livsmedelsproduktion redan idag, säger Mats.
Han förklarar att de tre norska livsmedelsjättarna valde att etablera sig i Kungshamn som en följd av att Norge i mitten av 1990-talet sa nej till EU och att Sverige sa ja. Genom att ha produktionen i Sverige får de tillgång till hela europamarknaden utan att behöva betala de tullar och avgifter som de hade behövt göra om de hade haft tillverkningen i Norge.
– Det är stora volymer det handlar om så det blir mycket pengar. Dessutom har Sverige bättre handelsavtal med både Kina och Ryssland än vad Norge har. Sen är arbetskraften billigare i Sverige också och även elen.
I den planerade industriparken är alltså målsättningen att 100 000 ton lax ska produceras årligen. Det är ungefär tre gånger så mycket som svenskarnas totala laxkonsumtion vilket innebär att majoriteten av laxen är tänkt att exporteras. Mats är dock inte särskilt orolig över risken som det skulle kunna innebära att bli så pass beroende av utländsk köpkraft.
– Efterfrågan på lax är mycket stor i världen idag. Både Kina och Ryssland till exempel efterfrågar enorma mängder. Samtidigt växer världens befolkning och människor behöver kunna äta sig mätta. I Sverige har vi ju dessutom låg inhemsk matproduktion i nuläget. Om det skulle bli orostider kan det vara fördelaktigt att ha fiskodlingar på hemmaplan.
Naturskyddsföreningen i Sotenäs är skeptisk till att anläggningen ska bli så pass stor, vad tänker du om det?
– Ja, visst är det stort. Men någonting måste vi kunna leva av här i Bohuslän. Naturskyddsföreningen gillade inte Preems utbyggnad heller och de har också gått emot Benders utbyggnad här i Sotenäs. Dessutom har många miljöorganisationer konstaterat att laxodling på land är bättre än odling i kassar i havet. Det blir inte bättre för miljön om anläggningen hamnar någon annanstans istället.
Mats betonar att beslutet att välkomna Quality salmon till kommunen genom att arrendera ut mark till dem är fattat demokratiskt och i full enighet. Han förklarar att den åldrande befolkningen gör att successivt allt färre kommuninvånare måste försörja allt fler och att det här kommer innebära stora utmaningar de kommande åren. För att situationen om 10-15 år inte ska bli alldeles ohållbar är det viktigt att arbetslösheten hålls så låg som möjligt.
– Det är inte bara för Sotenäs kommun som det här är bra, utan för hela vår del av regionen. Det finns många som går arbetslösa eller som kommer bli arbetslösa. Och då kommer många av dem ha möjlighet att pendla in till den här anläggningen och jobba här.
Själva industriparken i sig beräknas bidra med ungefär 2 000 nya arbetstillfällen. Utöver det tillkommer ytterligare arbeten utanför området som verksamheten indirekt bidrar till.
– Vi har inte råd att säga nej till allting. Om de här kommunerna ska överleva så måste det finnas jobb till invånarna. Har vi då hållbara cirkulära arbetstillfällen som bygger på modern teknik så tycker jag att det är fantastiskt bra.
