– Visst har vi världens finaste skärgård men vi ser nu att allt fler vill uppleva något annat också. Man vill gå på vandringslederna som redan finns och vi behöver anlägga fler vandringsleder. Vad gör vi då? Jo, då ska vi planspränga 140 hektar här ute på Sotenäset, säger Urban Gross som är ordförande för Laxgranskarna. En lokal förening som startats specifikt för att granska planerna på den nya laxfabriken.
Även Lars Glimmerfors som är ordförande för Naturskyddsföreningen i Sotenäs är bekymrad över effekterna på den lokala naturmiljön som satsningen kan komma att medföra om den blir verklighet:
– Allt från naturbetesmarker till berg, myrar och tjärnar ligger inom området. Det här skulle innebära ett enormt ingrepp med ofantligt många miljövärden som skulle trängas bort.
Markområdet som Sotenäs kommun kommer arrendera ut till laxbolaget Quality salmon om allt går som planerat är 140 hektar stort och ligger mellan Hovenäset och Askum. Lars Glimmerfors menar att placeringen av anläggningen på den här platsen är helt oförenlig med den svenska miljölagstiftningen.
Lars Glimmerfors, ordförande för Naturskyddsföreningen i Sotenäs. Foto: David Nyberg
Enligt 4 kapitlet 2 § i miljöbalken är kustområdet och skärgården i Bohuslän hela vägen från gränsen mot Norge och ned till Lysekil klassat som riksintresse. Syftet är att områdets unika natur- och kulturvärden ska bevaras framför allt med hänsyn till turismen och friluftslivet. Kuststräckan har därmed ett extra starkt skydd mot storskalig exploatering. Lars tolkning av lagen är att platsen för det tilltänkta industriområdet ligger tillräckligt nära havet för att räknas som riksintresse enligt den här lagstiftningen.
– Hypotetiskt kan man säga att om det är en verksamhet som är väldigt, väldigt viktig och en industri som inte kan läggas någon annanstans i Sverige, så kanske man kan göra undantag. Men i det här fallet så tror jag inte att man kan göra det, säger Lars Glimmerfors.
Pär Eriksson (C) som är ordförande i kommunstyrelsens tekniska utskott i Sotenäs förklarar att kommunen inte tolkar miljölagstiftningen på samma sätt:
– Nej, det gör vi inte. Alltså, vi har ingen anledning att säga det ena eller det andra, eftersom de här bestämmelserna inte är kommunala och det inte är kommunen som ska göra de här bedömningarna.
Han berättar också att kommunen för att inte ta några onödiga risker valde att inte sälja marken till Quality salmon. Avtalet som kommunen har ingått med bolaget innebär att de endast kommer arrendera ut marken. Dessutom är en av förutsättningarna som gäller i arrendeavtalet att det bara träder i kraft om länsstyrelsen beslutar att bevilja miljötillstånd till bolaget.
Pär Eriksson (C), ordförande för tekniska utskottet i Sotenäs kommun. Foto: Sotenäs kommun
I arrendeavtalet står det också att Quality salmon ska stå för kostnaderna för detaljplanearbetet rörande etableringen så att det inte ska belasta kommunens budget. Sedan avtalet undertecknades har kommunen fått 8,8 miljoner kronor av Europeiska havs- och fiskeriprogrammet i ekonomiskt stöd till planeringsarbeten för laxsatsningen.
Den styrande majoriteten i kommunen vill därför godkänna ett tilläggsavtal till arrendeavtalet med Quality salmon så att kommunen kan ta på sig detaljplanearbetet. På så sätt kan man minska den ekonomiska bördan för laxbolaget i startskedet av processen och samtidigt stärka kommunens grepp om industrimarken.
När det ursprungliga avtalet undertecknades var alla politiska partier i Sotenäs överens och beslutet fattades i full enighet. I det här läget är enigheten inte längre riktigt lika stor. Yngve Johansson som är ordförande för Miljöpartiet i Sotenäs berättar att partiet motsätter sig de föreslagna ändringarna av avtalet.
”En etablering av den här storleken kräver stora investeringar i infrastruktur såsom vägar, kollektivtrafik, vatten och avlopp mm. Det är kostnader som inte täcks av arrendeavtalet. De medel som nu går till kostnader som Quality Salmon skulle stå för skulle istället behövas till utredningar och till tjänstepersoner inom den kommunala förvaltningen.” Det här skriver Yngve Johansson i reservationen mot förslaget till beslut av ändring av arrendeavtalet, som han lämnade in vid kommunstyrelsemötet den 25 november där han deltog som ersättare.
Att den föreslagna ändringen av avtalet skulle innebära ökade kostnader för kommunen utöver det som täcks av bidragen som man beviljats håller Pär Eriksson inte med om:
– Nej, någon sådan plan finns det inte. Och det finns ingenting som är planerat eller budgeterat i kommunen för att vi ska dra på oss ytterligare kostnader i ytterligare utredningar. Utan vi genomför de utredningarna som vi har fått pengar och stöd till, ingenting annat. Men däremot så kommer det kosta oss tid. Men det vore ju konstigt om vi inte lade ned tid på vår framtid.
Yngve Johansson, ordförande för Miljöpartiet i Sotenäs. Foto: David Nyberg
Quality salmon har tidigare uppgett att de haft som målsättning att lämna in sin miljöansökan till länsstyrelsen innan årsskiftet och med byggstart i början av 2021. De har också förklarat att det är viktigt att processen går snabbt och smidigt och att de annars väljer att etablera laxfabriken någon annanstans i världen istället.
– Den tidsplanen, som vi fick presenterat för oss ungefär efter sommaren, sa vi redan då, att den är väldigt tight. Men deras benchmark var inte tidsplanerna som vi har i Sverige, utan tidsplaner som de hade från andra länder, säger Pär Eriksson.
I miljöansökan ska det ingå noggranna beskrivningar av hur verksamheten är tänkt att bedrivas och dess påverkan på miljö och samhälle. En av alla bitar som ska ingå är detaljplanen som kommunen nu alltså vill ta på sig ansvaret för. Om kommunen tar över ansvaret för detaljplanen kommer det krävas att det görs en offentlig upphandling av en lämplig konsult som kan göra det omfattande detaljplanearbetet som krävs för en så pass här stor etablering.
– Jag skulle vara nöjd med det arbete som förvaltningen gör om de kan presentera en konsult under första kvartalet. Låt oss säga att konsulterna sedan behöver hela hösten på sig i alla fall, minst. Så om de är framme och klara vid den här tiden nästa år så skulle jag också vara positivt överraskad och tycka att de har gjort ett bra jobb, säger Pär Eriksson.
När detaljplanen är klar ska den ut på samråd där allmänheten och andra berörda får yttra sig. De inkomna synpunkterna ska sedan behandlas i en samrådsredogörelse där kommunen visar vad de har ändrat i detaljplanen för att möta yttrandena som kommit in.
Efter att miljöansökan innehållande bland annat detaljplanen därefter är inskickad till länsstyrelsen ska de behandla ärendet där och komma med beslut. När beslutet väl är taget är det fullt möjligt att det kommer överklagas antingen en eller två gånger innan ett slutligt beslut är fattat.
Målsättningen hos Quality salmon är att det ska produceras 100 000 ton lax årligen i den planerade laxodlingsanläggningen mellan Hovenäset och Askum i Sotenäs kommun. Foto: David Nyberg
Yngve Johansson förklarar att Miljöpartiets syn på landbaserad fiskodling i allmänhet är att det kan ha både positiva och negativa sidor. Bland annat ser de att fiskodling skulle kunna vara en del i arbetet för att bromsa den globala uppvärmningen om fisken som produceras i anläggningen ersätter till exempel nötkött som har en högre klimatpåverkan.
– Vi är i alla fall öppna för att det skulle kunna vara en del i en lösning. Men det behöver inte vara det. För att avgöra det måste man ha koll på till exempel vad fodret som fisken får innehåller. Är det fiskmjöl som bidrar till utfiskning av haven? Eller är det sojaprotein som bidrar till skövling av regnskog? Och hittills har man inte fått några svar från bolaget när man frågar vad fodret innehåller, säger Yngve.
Pär Eriksson menar att anledningen till att Quality salmon inte vill svara på den här frågan är att bolaget inte är klart än med vilket företag som ska ansvara för fodret.
– Men jag skulle tro att den allmänna uppfattningen fortfarande är att fodret inte kommer bli ett problem. Och då får vi nöja oss med det ända tills vi har rätt information och kan syna det här i sömmarna, säger Pär.
– Kommunen har i arrendeavtalet rätt att godkänna de företag som skall operera på industrisiten. I det fall kommunen finner att någon av dessa aktörer inte håller den kvalitet som krävs för ett 50-årigt engagemang av laxodling på den av kommunen ägda marken så har vi rätt att häva avtalet innan det juridiskt gäller.
Uppdatering 2020-12-09: Foderproducent klar till laxodlingen
Miljöpartiet är även kritiskt till att laxodlingen ska bli så pass stor och med en målsättning om att producera upp mot 100 000 ton atlantlax årligen. Vilket motsvarar ungefär tre gånger så mycket som svenskarnas totala laxkonsumtion i dagsläget.
– Man pratar om att man ska exportera till Kina och Ryssland. Då hade det ju nästan varit bättre att ha fabriker där istället, säger Yngve Johansson.
Urban Gross, ordförande i den lokala föreningen Laxgranskarna. Foto: David Nyberg
Urban Gross på Laxgranskarna berättar att föreningen bland annat är kritisk till att laxodlingen hamnar så pass långt bort från E6:an i och med placeringen långt ut på Sotenäset. Det hade varit betydligt bättre att lägga den närmare motorvägen menar han. På så sätt hade man sluppit den stora ökningen av trafik på väg 171 som satsningen annars kommer innebära.
Enligt Pär Eriksson har bolaget som står bakom satsningen undersökt andra placeringar men kommit fram till att just den här platsen som föreslagits ute på Sotenäset är särskilt lämpad för fiskodling av flera olika skäl. En viktig faktor som gör platsen särskilt bra för fiskodling med stora tunga vattenbassänger är att bärigheten är väldigt god i och med att underlaget på stora delar av området är berg.
Läs mer: Tusentals jobb med laxodling på land
Han förklarar också att kommunen redan innan den här etableringen blev aktuell hade startat upp diskussioner med Vägverket, regionen och med samtliga kommuner i Fyrbodal om upprustning av väg 171. Nu i och med laxsatsningen har diskussionerna intensifierats ytterligare och de har till och med varit i Stockholm och pratat med regering och riksdag.
Quality salmon har enligt Pär också undersökt olika sätt att minska behovet av transporter i själva uppbyggnadsfasen. Inte minst när det gäller att forsla bort stenmassor från sprängning av de berg som finns på området.
– Från början hade man planerat att schakta, men nu har man kommit fram till att man istället ska jämna ut marken. Alltså att man tar bort sten från en plats och flyttar till en annan plats inom området. Det har bidragit till att dra ned behovet av transporter kraftigt. För om du skulle ha ut all den där stenen som du tar bort, så är det enorma transportmängder, säger Pär.
