– Mänskligheten står inför ett antal stora hot som alla hänger ihop med att vi är så många och att vi använder resurserna på ett ohållbart sätt. Därför har vi en klimatkris, därför har vi en vattenkris och därför har vi problem med kemikalier. För mig är alla de här utmaningarna av samma magnitud. Därför jobbar jag med det här, säger Chemsecs VD Anne-Sofie Bäckar under intervjun på miljöorganisationens kontor på Första Långgatan i Göteborg.
Som exempel på ett av problemen som kemikalieanvändningen leder till nämner hon de studier som visar att mängden spermier hos män de senaste 40 åren har minskat med 50 procent.
– Ett annat problem är att flickor kommer i puberteten och får bröst allt tidigare. Det är väl inte så farlig kanske man tänker, men problemet är att det här har länkats till att det också blir vanligare att få bröstcancer senare i livet.
Anne-Sofie förklarar att det inte går att säga exakt hur stor del av de här trenderna som beror på kemikalier och hur stor del som beror på till exempel livsstilsfaktorer, men att man vet att kemikalier är en stor bidragande faktor.
Hon betonar också att alla kemikalier verkligen inte är av ondo och att Chemsec inte på något sätt är emot all kemikalieanvändning.
– Men vi använder idag väldigt många kemikalier som egentligen inte behövs. Och många av dem skulle vi enkelt kunna ersätta med andra mindre skadliga, säger Anne-Sofie.
För att belysa det här nämner hon att kromerade färgpigment används till läppstiftsbehållare för att de ska få en silvermetallisk färg. Och hon frågar sig hur många svenska kvinnor som absolut hade velat att behållaren hade just den färgen om de visste att den innehåller kromater som ger cancer för de som arbetar i fabrikerna där läppstiftsbehållarna tillverkas.
Chemsec grundades 2002 av Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna och Jordens vänner och styrs fortfarande av en styrelse som består av representanter från dessa fyra miljöorganisationer.
– När man handlar på utomeuropeiska sajter på internet som Wish och så vidare, och köper direktimporterade varor från till exempel Kina. Då kan de innehålla i princip vilka kemikalier som helst, som varit förbjudna i Sverige i årtionden, säger Anne-Sofie Bäckar. Foto: David Nyberg
Under åren som gått sedan starten har organisationen successivt vuxit från två och en halv anställda till tolv personer idag och Anne-Sofie Bäckar har varit med under hela resan. Hon berättar att målet ända från början har varit att arbeta internationellt för att driva på omställningen från skadliga kemikalier till säkra alternativ.
– Visionen och målet som vi jobbar mot är exakt samma ordalydelse som den svenska riksdagen antog 1998: En giftfri värld. Alltså en värld utan skadliga kemikalier. Där man inte behöver oroa sig eller fundera över om det man köper kan tänkas innehålla kemikalier som är skadliga eller inte, säger Anne-Sofie.
– Miljömärkningar är jättebra men egentligen tycker jag inte att det skulle behövas, utan att man kunde lita på att det som finns på marknaden är säkert. Därför känns det ganska tragiskt att produkter ofta innehåller kemikalier som är direkt skadliga för ens hälsa, eller för miljön.
EU har världens strängaste kemikalielagstiftning och antalet kemikalier som förbjuds eller begränsas på olika sätt inom EU ökar successivt hela tiden. Men kemiindustrin utvecklar samtidigt nya ämnen i ännu snabbare takt. Och ofta får företagen möjlighet att producera och sälja kemikalierna i åratal innan det blivit tillräckligt klarlagt att de är så pass skadliga att de inte bör användas och att nya regleringar tagit sig igenom hela den politiska och byråkratiska processen från nytt förslag till slutligt beslut och till att regleringarna träder i kraft.
Även gränsvärden för hur mycket människor och djur och natur tål av olika kemikalier är ofta otillräckligt satta under lång tid innan tillräckligt med kunskap har byggts upp och samlats in.
– Det kan till exempel vara att man ser att arbetarna i fabriker där kemikalierna används får cancer eller andra skador. Och då sätter man gränsvärdet under den nivån som man ser leder till problem.
Ju större volym av en viss kemikalie som ett företag vill producera i EU desto högre krav ställs på producenten att göra olika tester för att visa att ämnet inte är alltför skadligt för hälsa och miljö innan kemikalien släpps ut på marknaden.
Vid tillräckligt höga produktionsvolymer kan det ställas krav på djurförsök med möss för att ta reda på hur stränga gränsvärden som krävs för att kemikalierna inte ska ge alltför allvarliga reproduktionstoxiska eller cancerframkallande effekter.
Anne-Sofie förklarar att en anledning till att lagstiftningen släpar efter är att företagen ofta redan har satsat stora summor på utvecklingen av en ny kemikalie innan det är dags att testa ämnets effekter på människor och miljö. Om de då upptäcker att kemikalien verkar ha oönskade egenskaper kan det hända att företaget vill producera och sälja ämnet ändå för att få tillbaka en del av alla de pengar som de redan har investerat i utvecklingen av ämnet.
– När det gäller reproduktionstoxiska ämnen gör man djurförsök med möss under två generationer för att avgöra vilka gränsvärden som bör sättas. Om man då upptäcker att mössen fick cancer eller att reproduktionsförmågan påverkades kan det hända att företaget säger att de inte lyckades få fram tillräckligt säkra resultat och att de måste göra fler tester, säger Anne-Sofie.
– Då får de 18 månader till på sig att göra ytterligare tester. Samtidigt som de kan fortsätta producera och sälja kemikalierna under tiden. Och sen säger de samma sak igen, och då får de 18 månader till.
– Vi använder idag väldigt många kemikalier som egentligen inte behövs, säger Anne-Sofie Bäckar. Foto: David Nyberg
Trots bristerna är alltså Europas kemikalielagstiftning förhållandevis sträng i förhållande till resten av världen och alla europeiska företag måste följa EU:s regler om att inte sälja produkter som innehåller särskilt skadliga ämnen.
– Men när man handlar på utomeuropeiska sajter på internet som Wish och så vidare, och köper direktimporterade varor från till exempel Kina. Då kan de innehålla i princip vilka kemikalier som helst, som varit förbjudna i Sverige i årtionden. Och det tror jag faktiskt inte att särskilt många tänker på, säger Anne-Sofie.
Hon förklarar att man har sett en kraftig ökning av produkter som innehåller cancerframkallande och hormonstörande ämnen som en följd av den ökade internethandeln.
Ett av Anne-Sofies tips till personer som vill minimera mängden skadliga kemikalier i sin vardag är att i första hand välja varor som tillverkats i Europa. Men också att fundera på vilka typer av leksaker som man ger till sina barn. Till exempel att undvika leksaker som innehåller mycket elektronik.
– Jag har ofta fått köpa ut presenter från mina barn som de fått på barnkalas. Och sedan byta ut dem mot väldigt lika saker fast med mindre skadliga kemikalier i. Det här beror ju inte på att de andra föräldrarna inte bryr sig utan det är ju för att de inte vet. Men mina barn har lärt sig att mjukplast får man aldrig köpa, och är det något som luktar mycket så är det också förbjudet.
Ända sedan organisationen grundades har en av Chemsecs viktigaste strategier varit att arbeta för att påverka EU:s kemikalielagstiftning. Man insåg tidigt att näringslivet hade betydligt större makt, resurser och möjligheter att påverka EU-kommissionens politiker och få dem att lyssna på deras argument än miljörörelsen.
Därför arbetar Chemsec ofta i strategiska samarbeten med progressiva företag som vill gå före och arbeta för att byta ut skadliga kemikalier i sina produkter mot säkrare alternativ. Ett sådant samarbete som organisationen driver just nu är PFAS Movement.
Idag finns det ungefär 5 000 olika PFAS-ämnen på marknaden. De används i många olika vardagsprodukter för att stöta bort fett, smuts och vatten. De flesta av dessa ämnen är än så länge inte alls eller väldigt bristfälligt testade.
Av de studier som hittills gjorts har man i djurförsök för en del av PFAS-ämnena sett negativa effekter på reproduktionsförmågan, immunsystemet och på levern. Vissa av ämnena misstänks vara cancerframkallande och andra har visat sig ansamlas i kroppen.
– Hittills har 30-40 företag anslutit sig till PFAS Movement. Det innebär inte att de själva måste ha fasat ut alla PFAS-ämnen från sina produkter än. Utan helt enkelt att de intygar att de gör sitt yttersta för att hitta alternativ och att de förstår att de här kemikalierna är skadliga för människor och för miljö. Och att de vill att EU-kommissionen tar PFAS på allvar och inför förbud mot ämnena.
Stressbollar och andra produkter av mjukplast rekommenderar Anne-Sofie Bäckar att man undviker att köpa. Foto: David Nyberg
Ett argument som ofta används av de som är motståndare till förbud mot olika kemikalier är att det inte finns tillräckligt bra alternativ. Det är ett argument som Anne-Sofie för det mesta inte ger särskilt mycket för. Hon menar att när väl EU-kommissionen har beslutat om förbud mot ett visst ämne, så dröjer det oftast inte länge innan likvärdiga och betydligt skonsammare alternativ har tagits fram.
Här nämner Anne-Sofie ett exempel som inte gäller just lagstiftning men som ändå illustrerar hur mekaniken kan fungera i praktiken.
Livsmedelskedjan Coop i Danmark som Chemsec har samarbetat mycket med bestämde sig 2015 för att fasa ut PFAS från alla deras matförpackningar. De lyckades hitta alternativ överallt förutom till just mikropopcorn, och leverantören meddelade att det inte gick att få tag på alternativ utan PFAS.
– Då beslutade de sig för att sluta sälja mikropopcorn på alla Coop-butiker i hela Danmark. Sedan dröjde det bara 3-4 månader innan de hade mikropopcorn på hyllorna igen. Då hade samma producent hört av sig igen och meddelat att de nu hade mikropopcorn i PFAS-fria förpackningar.
För att underlätta för företag att veta vilka ämnen som de absolut inte bör använda i sina produkter publicerade Chemsec 2008 första upplagan av den så kallade SIN-listan. Sedan dess har förteckningen successivt utökats så att den idag innehåller ungefär tusen olika kemikalier som uppfyller EU:s krav på särskilt skadliga kemikalier, så kallade SVHC-ämnen.
SIN-listan används flitigt av företag som vill gå före och förbättra sitt miljöarbete och samtidigt minska risken att hamna i miljöskandaler och få dålig PR. Den används också av andra miljöorganisationer i deras arbete för strängare miljölagstiftning.
Ann-Sofie berättar att hon är tacksam över att hon får jobba på Chemsec och att hon inte minst tycker om känslan som hon får av vetskapen att hon gör verklig skillnad. Genom att bidra till att skadliga kemikalier fasas ut snabbare än de hade gjort utan deras arbete.
Hon förklarar att klädindustrin är ett exempel på en bransch där det används väldigt mycket problematiska kemikalier och där företagen som säljer varorna till slutkunderna på grund av alla mellanhänder ofta inte har en aning om vilka kemikalier som finns i klädesplaggen som de säljer.
– Ett företag som jag pratade med berättade att de bestämde sig för att ta reda på om deras kläder innehöll några av ämnena på SIN-listan och i så fall försöka byta ut dem mot bättre. Det visade sig att 70 procent av alla PFAS-ämnen som kläderna innehöll kunde de bara ta bort. De visste inte ens varför de var där från första början.
