– Både Nordvåg och Sandö var unika exemplar av den generationens bohuslänska fiskebåtar, säger Lennart Bornmalm som engagerat sig i den delen av vår marina historia.
Lennart Bornmalm är maringeolog och verksam vid Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. På fritiden har han engagerat sig i båtbyggarhistorien vilket resulterat i ett antal böcker, bland andra Fiskebåtarna & Varven – Fartygen. Han konstaterar att försöken att rädda Sandö för eftervärlden var förenade med stora svårigheter.
– Det finns flera exempel på hur det går dåligt att bevara gamla träfartyg som ligger still. Det kräver mycket underhåll och till slut går det ofta det inte längre, säger han.
Lennart Bornmalm framhåller att LL 158 Sandö var värld att bevara som ett fint exempel på ett fiskefartyg som byggts i Bohuslän under 1900-talet och som använts till olika typer av fiske under hela sin livstid.
Unik
– VG 40 Nordvåg ex Carla var även den unik och väl värd att bevara eftersom hon var i princip i originalskick, säger Lennart Bornmalm.
Att det båda varit K-märkta har alltså inte gjort att de kunnat räddas för eftervärlden.
– Det kräver väldigt mycket pengar, engagemang och kunnighet för att sköta de här gamla och ganska stora båtarna. Mycket ideellt arbete skall till och sådant sviktar ofta över tid vilket kan bli väldigt negativt, säger Lennart Bornmalm.
Han menar själv att säkraste och i längden minst kostsamma sättet att rädda en båt som museiföremål är att bygga ett tak över den så som man hade tankar på vid Bohusläns Museum.
Sponsor
– Det var synd att det inte blev så. Kanske hade man kunnat få en sponsor så som Percy Barnevik gick in och sponsrade konsthallen. Kanske kunde någon som Torsten Jansson gått in och lagt en grundplåt till en båthall för Sandö, funderar Lennart Bornmalm.
Annars menar han att en rejäl dokumentation och utställningar är fullt acceptabla sätt att bevara och föra vidare kunskaperna om den här perioden med fiske och fiskebåtar. Han berättar att båtarna kom till under 1900-talet då de stora råoljemotorerna gjorde sitt intåg.
– De gick inte att ha i de mindre klinkbyggda båtar som tidigare varit det som fanns här längs kusten. De nya båtarna blev i kravell och mycket stabilare byggda. Dessutom med en rund bullig form för att båtarna skulle kunna packas tätt i fiskelägena, berättar han.
En del av det som vi tycker är typiska bohuslänska fiskebåtar byggdes också i Norge och importerades hit.
– Sammanlagt har vi uppskattat det till att det tillfördes cirka 1.300 sådana båtar under 1900-talet. Av de finns faktiskt bara en handfull kvar, säger Lennart Bornmalm.
Han berättar att före de engelska kuttrarnas intåg låg de flesta varven inne i fjordarna där det var närmast till skogar med virke till båtbyggeriet. Ett av dessa varv var Bröderna Olssons varv i Studseröd inne i Gullmaren och de var bland de första att bygga den då nya typen av båtar.
Längst
– Det var också de som höll på längst och byggde några stora träfiskefartyg på 90–100 fot. Då hade redan första stålfiskebåten byggts 1959 och till slut hade de helt konkurrerat ut båtarna i trä, berättar Lennart Bornmalm.
GG 402 Britta byggdes på Hälleviksstrands varv 1956 beställd av Berg & Johansson på Hönö. Hon har sedan 1990-talet i stället gjort sig känd som Uddevallas skolfartyg efter att hon riggats till galeas. Hon såldes 2020 till en Christopher Wren från Nordirland och skulle fortsätta som skolfartyg med utgångspunkt i Irländska sjön. Det gick dock inte riktigt som tänkt väl framme och nu ligger Britta som vrak vid hamnen Porth Penrhyn i Bangor i Wales. Christopher Wren bekräftar i mejl till Västsverige att hon skall huggas upp.
Klädesholmen
LL 158 Sandö beställdes en gång i tiden av bröderna Alban och Frans Fager, samt Alf Karlsson och levererades ursprungligen till Klädesholmen 1948 efter byggnationen på Löfbergs varv i Rönnäng. Som registrerad fiskebåt ägdes hon sist av Klas Berntsson i Grundsund i många år, men skänktes av honom till Bohusläns Museum, som hade planer på att bevara henne som museifartyg i Uddevalla. I ett pressmeddelande säger styrelsen för Bohusläns Museum att man inte har haft resurser att genomföra de underhållsåtgärder som krävts för att hålla henne flytande och därför tvingats ta beslutet att leverera henne till upphuggning.
Carla
Nordvåg beställdes ursprungligen som GG 370 Carla som ersättning för en tidigare Carla. Hon levererades från varvet i Studseröd 1962 till Karl-Gustaf Jonsson, Karl-Olof Jonsson, Jonas Oskarsson och Elof Jonsson på Donsö. År 1994 såldes hon som VG 40 Nordvåg till Träslövsläge där hon haft hemmahamn fram till upphuggningen nyligen i Fredrikshamn.
De här tre båtarna är alltså byggda mellan 1948 och 1962 och har ungefär av samma längd 80 och strax över 80 fot, det vill säga ca 26 meter.
Sandö var när hon byggdes 1948 Sveriges största fiskefartyg. Som så många andra gick hon på backefiske till Shetland och höll på med detta längre än någon annan, ända till 1992, då det först blev fiske efter torsk och därefter räka. Beställarna sålde Sandö 1959 till Sven Simonsson, Jan Gottlander, Anders Arvidsson, Donald Bergius och Rune Johansson, Klädesholmen. År 1961 köptes hon av Axel Grundén, Arne Johansson och Arne Zackrisson till Käringön. År 1972 såldes hon till Grundsund och Royne och K-E Robertsson, Karl Eskil Andersson och Klas Berndtsson. Därefter alltså skänkt till Bohusläns Museum. Sandö blev K-märkt 2011.
GG 402 Britta kom alltså 1956 till Hönö. Där ska hon i huvudsak ha bedrivit trålfiske. Hon såldes 1963 till Skärhamn med Harry Jansson, Tony Jansson, Gösta Jansson och Theodor Andersson som nya ägare.
Storbackefiske
Britta höll som de flesta båtar under hennes 24 år med fiske på med trålfiske. Under sommarhalvåret blev det dock storbackefiske på Nordsjön och i norra Atlanten, utanför Norge, vid Shetland och Rockall norr om Irland. Man brukade göra två sådana resor på sommarhalvåret. Men hon deltog också i sillfiske under 1970-talet.
Med minskande fångster såldes Britta 1987 till Per-Olof Ohlsson i Simrishamn och fick namn SIN 4 Singapore efter nye ägarens tidigare fartyg. År 1991 såldes hon till bröderna Lars-Johan och Henrik Olsson i Grundsund och fick namnet Stenskär. Samma år såldes hon vidare till P-O Benholm i Ellös, fick namnet Globetrotter och verkade få en framtid som fritidsbåt. År 1992 såldes hon till Uddevalla Maritima förening och blev så småningom efter mycket arbete skolfartyg.
Nordvåg
Den yngsta av de här tre båtarna är alltså Nordvåg. Hon levererades alltså från Skredsviks varv den 10 mars 1962 till Donsö som GG 370 Carla. Hela 32 år verkade hon därifrån tills hon såldes som VG 40 Nordvåg till Trävslövsläge där Gunnar Karlsson, Lars Karlsson och Ingemar Karlsson blev nya ägare. Nordvåg var K-märkt och i princip i originalutförandet när hon höggs upp.
