Det var över 60 barn och ungdomar som spelade bohuslänska visor under höstens stråkdag i Kungshamn. Foto: Privat

Fler än 60 ungdomar deltog på höstens stråkdag

lördag Kultur- och ungdomsevenemanget stråkdagen har kommit att bli något av en tradition. Den musikaliska dagen arrangeras en gång per termin.

 

 

– Vi har hittat en form där alla trivs, säger Mia Gunberg, projektledare, och Pernilla Stendahl, fiollärare och projektledare, från kulturskolorna i Tanum respektive Munkedal.
De berättar att det hela startade då Mia Gunbergs dåvarande chef sökte pengar från Kulturrådet för ett samarbete över kommungränserna. Mia tog kontakt med Pernilla Stendahl i Munkedal. Gemensamt arbetade de fram ett underlag till ansökan om projektmedel vilket de fick beviljat.
– Vi fick en rejäl pott med pengar och vi planerade genast för den första stråkdagen.

Växer hela tiden
Det var 2021 som den första stråkdagen hölls. Då var det ett samarrangemang mellan kulturskolorna i Munkedal och Tanum där sex elever deltog. Sedan dess har det växt. Vid höstens stråkdag deltog 62 barn och ungdomar från åtta kommuner.
– Det är väldigt roligt att alla är så nöjda, från elever till medföljande lärare, gästlärare, föräldrar och vi, du och jag Pernilla. Det har fungerat i alla led, säger Mia Gunberg.
– Det finns ju alltid saker att justera och nu ska vi utvärdera den här träffen och sedan planera för nästa, säger Pernilla Stendahl, som tillsammans med Mia Gunberg är projektansvariga.
– Vi styr hela projektet, bokar gästlärare, ordnar lokal och personal, bestämmer musikmaterial och innehåll till stråkdagarna med mera, säger Mia.

Tre låtar väljs ut
Inför varje stråkdag väljer Mia och Pernilla ut ett pedagogiskt musikmaterial som ska passa alla nivåer och åldrar.
– Vi väljer ut tre låtar som arrangeras för att passa de olika instrumenten och nivån på de elever som ska vara med, säger Mia.
Två månader före stråkdagen skickas låtarna ut till stråklärarna i de kulturskolor som anmält intresse för att delta.  Då finns gott om tid att öva.
– Gästlärarnas uppgift är sedan att under själva stråkdagen sätta ihop alla elever för att i slutet av dagen ge en liten konsert för alla föräldrar och anhöriga, säger Mia.
– Det är en härlig känsla att se dessa barn och ungdomars glädje och häpenhet över hur fantastiskt det känns att spela så många tillsammans.
Låtarna vid höstens stråkdag var alla från Bohuslän, det var vals från Tôrve, efter spelmän i Svarteborgsområdet, Chokela å bullar ,efter Ida Bergstedt, Bokenäs/Göteborg, och Polka, efter Georg Pettersson, från Lalleröd på Orust.
Som en positiv bieffekt av stråkdagarna har sommarlägret ”Låtar på bohuslänska” kommit till.
– Det är en förlängning av det här och hölls första gången i augusti. Det var ett läger om tre dagar för ungdomar. Nästa sommar kommer det att bli fyra dagar och platsen blir densamma som i år, Åh stiftsgård.
Förutom att planera för vårens stråkdag och sommarens läger går kulturskolorna in i en intensiv fas då det är dags för julkonserter för deras elever.

Stråkinstrument fortfarande populärt
Intresset för att spela stråkinstrument är fortfarande stort tycker Pernilla och Mia.
– Det ser såklart olika ut i olika kommuner, säger Mia och Pernilla fortsätter:
– Det finns ett stort intresse för stråkinstrument medan det är kris på blåssidan. Men vi har inte svårt att rekrytera nya elever och de som börjar stannar kvar.
När instrumenten syns i populärmusiken, som att det är med fiolinslag i melodifestivalen till exempel, får det genomslag direkt. Då vill genast fler testa på.

Tack för att du stöttar lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!

 

Publicerad: Uppdaterad:
Nyhetsarkiv