Våtmark av Anna Froster, utgiven av Naturskyddsförening och Bonnier Fakta.
Vattenland av Bo Landin utgiven av Bokförlaget Max Ström.
Alltför sällan tänker jag på hur livsavgörande vatten är. Alltför för ofta ratar jag vatten som för simpelt att dricka till maten. Men vad är huvudsakligt innehåll i de flesta drycker om inte vatten. Spår av vatten är också det främsta tecknet på möjligt liv som astronomerna söker efter på andra planeter och en del av deras månar.
Mycket kan sägas om vatten och i en krönika om klimatet är det värt att framhålla att vattnet i haven tjänar oss oerhört väl som kolfälla, precis som skogen gör, som jag berättade om i föregående krönika. Enligt SMHI har haven hittills tagit upp en fjärdedel av de mänskliga koldioxidutsläppen. Haven beräknas ta upp dubbelt så mycket koldioxid nu som för 40-50 år sedan.
Vatten är också vad åtskilliga klimataktioner handlat om under senare år. Vatten som spärr mot utsläpp av koldioxid från vissa våtmarker. Återvätning av forna våtmarker har knappast fått bilister att jubla när klimataktivister satt sig i vägen mitt på vägen med just återvätning som krav. 100-tals bilar som står med motorerna i gång släpper ut åtskilligt med koldioxid. Alltmedan uppretade bilisters förståelse för kravet lär minska i takt med den tid det tar att få loss de aktivister som klistrat fast sig på vägbanan.
Sverige är ett mycket våtmarksrikt land, nästan en fjärdedel består av våtmark, merparten belägen i norr. Ändå har en fjärdedel av de våtmarker som fanns i mitten av 1800-talet dikats för att bli åkermark, 1,2 miljoner hektar, och för att öka skogsproduktionen, 1,5 miljoner hektar.
För att få detta begripligt tar vi det från början. Vad det handlar om därute på vägarna runt Stockholm är i botten, i dubbel betydelse, torv; växtrester i våtmarker som bara brutits ned till en del eftersom vattnet bildar en spärr mot luftens nedbrytande syre. Torv hittar vi i myrar och dessa delas huvudsakligen in i kärr, mossar och blandmyrar.
Det finns kärr som är rika på mineraler och därmed har höga pH-värden som ger en artrik vegetation men vanligtvis är kärren fattiga på mineraler och därmed på arter. Så är även mossar men utmärkande för dessa är att de får sitt vatten enbart från nederbörd. Blandmyren består förstås, som namnet avslöjar, av både ock.
Torvtäkt har gamla anor och torven har använts både att elda med och till jordförbättring, slåtter, strö till djuren och för att torka upp oljespill och liknande. Förr uppmuntrades till dikning av våtmarker med statsbidrag för att utöka jordbruksmarken för en växande befolkning och för att öka skogstillväxten. I takt med en växande insikt om nackdelarna så har statsbidragen avskaffats och numer sker nydikning i mycket liten omfattning.
Växtresterna innehåller förstås kol och det kan handla om stora mängder som omvandlas till växthusgasen koldioxid när vattennivån sänks och torven friläggs för atmosfärens syre. Dikade torvmarker står för en femtedel av Sveriges klimatskadliga utsläpp. Lika mycket som släpps ut av biltrafiken under ett år. Allt enligt Naturskyddsföreningen. Därför är reglerna för dikningsföretag i anslutning till myrar numer rigorösa. Och undra på det när våtmarker understundom kallas för naturens njurar. Våtmarkerna fungerar som filter och renar vattnet. De binder alltså kol och motverkar därmed klimatförändringen, de stoppar upp vattnets framfart vid stora regnmängder. De ökar grundvattennivån och skyddar därmed mot torka. I bästa fall bidrar de till den biologiska mångfalden eftersom de är hemvist för minst 600 rödlistade arter. Allt enligt Naturskyddsföreningen, och dessutom kan de ge oss både hjortron och tranbär.
I stället för bidrag till dikningsföretag ges i dag statliga bidrag till att lägga igen diken, ofta ett effektivt sätt att återväta en våtmark. Och bidragen är flera till både att anlägga, återväta och restaurera våtmarker. På Naturvårdsverkets hemsida finns en lång rad möjliga bidrag att söka, bland annat för att anlägga dammar och för att på andra sätt hindra avvattningen av våtmarker.
Tack för att du stöttar lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
