Vinterhalvåret ses oftast som en sämre period för fågelskådning men så behöver det inte vara, skriver Ingemar Pettersson.

VECKANS NATUR: Vinterbadaren

lördag Ingemar Pettersson skriver om fåglar som är lättare att studera under vintern, särskilt strömstaren, som trivs i kalla vattendrag. Han beskriver strömstarens unika anpassningar och livsstil som vinterbadare.

Det gäller att ha andra målarter under vintern, vissa arter är lättare att studera under den kalla delen av året. Självklart befinner sig färre både fågelarter och antalfåglar i landet under vintern då alla våra flyttfåglar är på varmare breddgrader. Fåglarna vid fågelborden skänker en stor glädje under vintern och dessa kan vi studera på mycket nära håll. Större och mer udda fåglar som örnar är det också mycket lättare att få syn på i Bohuslän under vinterhalvåret. En liten doldis som lever ett spännande liv är strömstaren och den måste hela tiden ha tillgång till öppet vatten för att fiska. Ja, fiska är nog fel uttryck för även om en liten fisk kan slinka med så handlar det till 99 procent om insekter som den fångar på botten.

I takt med att vattendragen fryser till i norr kommer allt fler strömstarar ner till våra strömmande vattendrag. Även fast arten häckar på flera platser i vårt område är det lättast att få syn på strömstaren under vintern när det är riktig kallt. Ju kallare väder desto fler fåglar får samsas på de strömsatta öppna ytorna i regionens rinnande vatten. Strömstaren brukar sitta och knixa lite innan den dyker ner i det strömmande vattnet för att fånga vad man brukar benämna för husmask (larver från olika sländor). Det kan vara 15 grader kallt i luften men vips så dyker strömstaren ner i det kalla vattnet som en riktig vinterbadare. Strömstaren är faktiskt den enda tättingen (en grupp av våra fåglar) som kan både simma och dyka utöver flyga såklart. Fåglar är konstruerade för att hålla nere vikten vilket gör det mer energieffektivt när dom flyger. Därför har fåglar generellt sett ihåliga ben som innebär att skelettet är mycket lättare än vad ett homogent skelett skulle vara. Strömstaren däremot har ett helt homogent skelett för ett ihålig skelett skulle göra det svårare att simma. De korta styva vingarna kan strömstaren snedställa vilket gör att vattentrycket pressar fågeln mot botten. Det homogena skelettet innebär ingen extra flytförmåga utan strömstaren är väl anpassad för ett liv under ytan. Strömstaren kan springa runt på botten i jakten efter föda och de korta styva vingarna fungerar även bra som paddlar i vattnet vilket ger en bra simförmåga. Dom brukar finnas nedanför forsnackar och fall i det mest strömmande vattnet. Högar av skal från husmaskar brukar avslöja vart den lilla vinterbadaren har sina favoritplatser. Strömstaren kan också avslöja sig på en vemodig fågelsång mitt i vintern som kan överrösta forsens brus om man har lite tur. Bilden är tagen vid Bäveån, Uddevalla.

Tack för att du stöttar lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!

Publicerad: Uppdaterad:
Ingemar Pettersson, Ingemar@ipnaturfoto.se
Nyhetsarkiv