– Pengarna kan inte fonderas utan går in i vår driftsbudget, säger Anders Bussqvist, jurist på Naturvårdsverket.
Alla vattenkraftverk i Sverige skall omprövas för att få nya miljövillkor. För att kunna fortsätta driften hade stora investeringar behövts för att skapa omlöp, en ny fiskvandringsväg, förbi kraftverksdammen på Torp i Munkedals kommun. Den tidigare ägaren till kraftverket, Göteborgs Stift, såg det inte som möjligt utan sålde verket till Naturvårdsverket som tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland sett möjligheter att genom en utrivning återställa fiskvandringsvägar för bland annat lax och ål förbi Torp och upp i Kärnsjön och i resten av det aktuella vattensystemet ända upp i Dalsland.
En ansökan om omprövning av det existerande tillståndet för vattenkraft vid Torp lämnades redan 2022 in till Mark- och Miljödomstolen i Vänersborg. Men där blev det backning. Naturvårdsverket, som är projektägare tillsammans med Lysekils vattenbolag Leva, som har Kärnsjön som vattentäkt, hade i ansökan bakat in hela paketet med utrivning och anläggning av en ny reglerdamm strax uppströms nuvarande kraftverk. Domstolen menade att för den nya dammen behövdes en särskild ansökan om nytt tillstånd.
En kompletterande ansökan om den nya reglerdammen fick sättas i gång och nu har den blivit klar att lämnas in för prövning av Mark- och miljödomstolen.
Under tiden tuffar och går vattenkraftverket i Naturvårdsverkets regi och elen som produceras säljs på nätet. Enligt Anders Bussqvist på Naturvårdsverket är intäkterna från försäljningen ingenting som direkt tillfaller det aktuella projektet.
– Naturvårdsverket kan inte fondera några pengar från ett år till ett annat. Därför går de in direkt i vår driftsbudget. Men indirekt så är de förstås med och bekostar de utlägg vi har för projektet, säger Anders Bussqvist.
En faktor som gjort att mycket vatten nu hunnit rinna genom turbinen vid vattenkraftverket på Torp är att för ett nytt tillstånd krävs bland annat ett samråd till skillnad från ett rent omprövningsärende.
En av de som yttrat sig över samrådsunderlaget är Länsstyrelsen i Västra Götaland. I ansökan presenterar projektägarna ett nollalternativ till att genomföra den åtgärd man söker tillstånd till och definierar det alternativet som att inte riva ut kraftverket.
Detta gillas inte av Länsstyrelsen som hävdar att med ett bevarande av vattenkraftverket med en ombyggnad för att skapa fiskvandring förbi kraftverksdammen, skulle inte den lagstadgade miljökvalitetsnormen kunna uppnås och därmed kan det inte vara ett alternativ över huvud taget. I stället menar Länsstyrelsen att en utrivning utan någon ny damm borde vara det nollalternativ som presenteras. Ett alternativ som alltså skulle innebära att Kärnsjön i princip töms på vatten.
Om detta håller inte Naturvårdsverket/Leva med utan vidhåller sin skrivning i ansökan.
Trafikverket påpekar i sitt yttrande att det är viktigt att väg 926 med vägkropp och brokonstruktion inte påverkas negativt geotekniskt av projektet.
Även andra intressenter har påpekat geotekniken och förändringar i strömföringen i älven som en risk för ras då det finns partier med rasbenägen geoteknik i området. Exempelvis skriver Statens Geotekniska Institut att ”många naturolyckor i form av skred eller ras har startat med erosion i vattendrag”.
SMHI tycker att det inte redovisas i samrådsunderlaget hur man skall undvika att minimivattenföringen inte skall understigas och att det är viktigt att ta hänsyn till kommande effekter av klimatförändringarna, bland annat förändringar i vattenföringen. De geotekniska frågorna finns med i det tekniska underlaget skriver projektägarna i samrådsredogörelsen.
MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, poängterar att det är viktigt att redovisa om och i så fall hur risken för naturolyckor påverkas av den ändrade utformningen av dammarna vid Torp.
Man lägger stor vikt vid att vid nybyggnad av en damm måste den säkerhetsklassas avseende risken för dammhaveri. Man efterlyser också larmsystem ifall det skulle inträffa ett haveri för att undvika skador och fara för liv och egendom nedströms den nya dammen. Man lyfter fram risken för övernattande människor som slagit läger vid lägerplatser längs älvfåran och bifogar talrika exempel på vilka typer av larmsystem som finns.
Även Svenska Kraftnät efterlyser i sitt yttrande skrivningar i samrådsunderlaget gällande säkerhetsklass för dammen, och påpekar att den nuvarande kraftverksdammen har säkerhetsklassning.
Munkedals kommun anger i sitt yttrande bland annat att samrådshandlingen inte nämner Munkedals kommuns dricksvattenuttag vid Kärnsjön. Projektägarna menar att detta inte behövs då vattennivån i Kärnsjön inte förändras. Kommunen saknar också beskrivning av hur tätorten kan påverkas av höga flöden i älven. Svaret i samrådsredogörelsen är att det inte blir någon skillnad mot nuvarande höga flöden. Kommunen undrar vilket ansvar Naturvårdsverket respektive Leva har som verksamhetsutövare, vilket inte kommenteras i samrådsredogörelsen.
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
