Precis som på de flesta andra håll i Sverige är det ovanligt få äpplen i år på en stor del av äppelträden även runt om i Västra Götaland. Marianne Järpedal på Fristorps gård och musteri strax öster om Trollhättan berättar för Västsverige att en anledning är att äppelträden behöver återhämta sig från fjolårets sommar på grund av att det var så torrt. Dessutom ger många av de gamla äppelsorterna mycket frukt endast ungefär vartannat år. Eftersom det blev rikligt med äpplen förra året, även om de på grund av torkan inte blev så stora, är det naturligt även av den anledningen att det blir färre äpplen i år, förklarar Marianne.
Den största anledningen till årets fattiga äppelskörd är att den tidiga vårvärmen i slutet av mars gjorde att äppelträden blommade väldigt tidigt. När sedan kylan kom tog det hårt på blommorna som är mycket känsliga för minusgrader.
Frosten
– Framförallt var det höst- och vinteräpplen på platser där frosten slog till som tog skada av detta. För tidiga äpplen som exempelvis Transparante Blanche är skördarna bättre. Tack vare att de blommar lite tidigare än de sena sorterna hann de sätta sina fruktknoppar innan frosten frös sönder blommorna, säger Marianne.
Sommaräpplen är goda att äta som de är och är också bra att göra äppelmos på. Det är inte särskilt vanligt att göra must på sommaräpplen. De blir nämligen snabbt övermogna och mosiga i konsistensen och kan då ställa till problem vid pressningen. Då kan det spruta ut mos ur pressdukarna vilket är en av anledningarna till att det är få musterier som tar emot sommaräpplen, berättar Marianne.
Mustningsteknik
På Fristorps gård däremot har de inte riktigt samma problematik i och med att de använder sig av en lite annorlunda mustningsteknik. Istället för att pressa äppelmassan genom tygdukar suger man med hjälp av en vacuumsug musten genom en metallsil med mycket små hål i. Sommaräpplen utgör dock endast en liten del av all must som produceras även på Fristorps gård. I år blev det mustning av sommaräpplen en enda dag och det var i tisdags.
– Vi brukar alltid köra igång maskinerna med att musta en eller två dagar i slutet av augusti med just de här tidiga äpplena för att se att allting fungerar som det ska. Annars börjar vår mustsäsong egentligen i oktober. Med den utrustning som vi har här det extra viktigt att frukten är riktigt mogen. Andra musterier som pressar genom tygdukar och som tar emot även omogen frukt kan starta redan i september med frukt som är senare än Transparante Blanche.
Om man är en av dem som har tur och får en bra äppelskörd även i år, eller om man ändå vill få sina höst- och vinteräpplen mustade på ett musteri, är det något speciellt man ska tänka på?
– För det första så ska man inte spara de minsta karten som träden släpper ifrån sig, det är ingen idé för de är det ingen jos i. I mitten av september ungefär när äpplena börjar bli lite mogna kan man börja samla upp fallfrukten och spara den i öppna kärl som andas. Inte i påsar för då ruttnar de, utan i korgar eller exempelvis fruktlådor som man kan få från mataffärer.
– Och så ställer man dem på en sval och skuggig plats. Gärna uppe på ett bord för att göra det svårare för skadedjur att komma åt och helst inte inomhus eftersom luftfuktigheten ofta är lägre där vilket gör att äpplena skrumpnar. Många ställer dem på en veranda eller i ett garage eller liknande.
Marianne rekommenderar att man sedan fortsätter att gå ut och plocka upp fallfrukten ungefär varannan dag under hösten för att äpplena inte ska hinna sjunka ned i marken och få jord på sig.
– Jordbakterier är inte bra, de dödas inte av värme och kan därför överleva pastöriseringen. Vi har ju en skölj här, men jorden fastnar oftast i blomfästet eller i stjälkfästet och det går inte att få bort på ett enkelt sätt.
Kan det vara en klok strategi att samla och ta med fallfrukten till mustning och att spara de finaste äpplena som man plockar direkt från trädet för att äta som de är själv under vintern?
– Ja, om man kan förvara frukten på ett bra sätt. Jag tycker att man ska spara lagom mycket, så att man inte sparar mer än vad man tror att man kommer göra slut på innan den ruttnar eller blir för övermogen för att den ska vara god att äta. Annars är det bättre att musta den, för då får du en must på bag in box som du kan spara i ett och ett halvt år, om du inte dricker upp den innan dess, haha.
Varifrån får ni de äpplen som ni använder till er egen must?
– Dels plockar vi äpplen i trädgårdar hos personer som inte själva har möjlighet att ta vara på alla sina äpplen, och som vill att de ändå ska komma till nytta. En del personer samlar ihop sina äpplen på egen hand och kommer hit och säljer frukten till oss. Till vissa åker vi ut och lämnar lådor så att de kan plocka äpplena själva och så kommer vi förbi och hämtar frukten när lådorna är fulla och äpplena är redo för mustning. Dåliga äppelår som i år, köper vi även in äpplen från Skåne för att få in tillräckligt med frukt.
Det finns även ett fåtal äppelträd i trädgården på Fristorps gård. Äpplena därifrån räcker dock endast till en mycket liten del av deras totala årsbehov av äpplen för tillverkning av bland annat must, äppelmos, marmelader, sylter och chutney. Marianne Järpedal och hennes man Tommy Christensson har dock storslagna planer på utökad egen äppelproduktion inför framtiden. Redan nu har de 300 äppelplantor som de har ympat in och som står redo att planteras ut för att på så sätt utöka storleken på fruktträdgården betydligt.
– Vi kommer börja att plantera ut nu till hösten och sedan fortsätta till våren.
Vilka äppelsorter är det?
– Framförallt sorter som man kanske inte hittar i plantskolorna så mycket längre. Som Storebergsäpple, Gravensteiner, Melonäpple, Rosenhäger och Filippa. Men också lite modernare sorter som Aroma och Rubinola.
Hur kommer det sig att ni satsar så mycket på äldre sorter?
– Det är för att vi vill bevara den svenska äppeltraditionen. Och att det är goda äpplen.
Hela reportaget om äppelmustning kan du läsa i veckans nummer av Västsverige.
