– De investeringar som tog fart efter energiöverenskommelsen 2016 börjar nu slå igenom i ökad elproduktion, konstaterar Charlotte Unger Larson, vd för Svensk Vindenergi.
Den ökade vindkraften innebär att också den svenska nettoexporten av el har ökat och slagit nytt rekord. Under de senaste 52 veckorna har elexporten uppgått till 24,1 TWh, enligt Energiföretagens statistik. Det kan minska klimatutsläppen från fossil elproduktion i våra grannländer med cirka 14,5 miljoner ton, vilket motsvarar mer än en fjärdedel av Sveriges egna utsläpp av växthusgaser.
– En fortsatt och snabb vindkraftsutbyggnad är sannolikt det mest effektiva sättet att minska utsläppen av växthusgaser. Landbaserad vindkraft kan dessutom numera byggas helt utan stöd, säger Charlotte Unger Larson.
I Energimyndighetens senaste kortsiktsprognos förväntas elproduktionen från vindkraft öka till 37 TWh år 2022, medan Svensk Vindenergis prognos är en ökning till nästan 40 TWh. Trots att elproduktionen från kärnkraft minskar med 13 TWh förväntar Energimyndigheten att elexporten år 2022 uppgår till rekordhöga 29 TWh.
– Den svenska vindkraften kan snabbt minska utsläppen i våra grannländer, och därefter säkerställa att elektrifieringen av transportsektorn och industrin i Sverige sker med förnybar elproduktion, utan att utsläppen i grannländerna ökar, säger Charlotte Unger Larson.
Den nya vindkraften kan, om utbyggnaden tillåts fortsätta, leda till att klimatutsläppen år 2030 minskar med motsvarande 50 procent av Sveriges nuvarande utsläpp.
Alla riksdagspartier utom ett betonar elexportens klimatnytta. Men fortfarande väger klimatnyttan mycket lätt när kommuner, miljöprövningsdelegationer och miljödomstolar tar ställning till nya vindkraftsprojekt.
– Regeringen bör ge vindkraftens klimatnytta en större tyngd i miljöbalken och tillståndsprövningen och dessutom låta fastighetsskatten från vindkraft gå till kommunerna istället för staten, säger Charlotte Unger Larson.
