Det hela började 1823 när Anders Gerle köpte mark längst inne i Bottnafjorden. Han byggde upp byggnader vid vattnet och startade en verksamhet som egentligen kunde delas upp i två delar, jordbruksdriften på gården, och ett handelshus med spannmålsexport och lanthandel.
Mangårdsbyggnaden på Gerlesborg hämtades från Hjuvik utanför Göteborg och först byggdes ett magasin, som snart blev för litet och kompletterades med ett till. Havren köptes upp under hösten och lagrades i magasinen för att säljas på våren
För bönderna i trakten verkar starten av spannmålsexport, framför allt havre, ha kommit som en välsignelse. Dit kom lassen med havre både långväga ifrån, liksom att bönder med mindre gårdar i närheten kunde komma gående med en säck på axeln.
Brännvinet
I boken Gerlesborg, från superi och synd till sommaridyll, av Jesper Gunnarsson, berättas också om hur brännvinet tidigt kom att spela en roll i verksamheten. Alla som kom med ett lass spannmål fick för det första en sup.
Från början såldes också brännvin i lanthandeln, även om det senare kom både restriktioner och förbud. Bönderna som kom med spannmål kunde också spendera nyvunna kontanter på den begärliga drycken när de övernattade efter att ha levererat sin last. Det kunde också gå vilt till när folk från de närliggande samhällena kom till Gerlesborg för att festa.
Vid Gerlesborg lastades fartygen med spannmål både vid kaj och ute på redden till ankars. Djupet är inte det bästa inne vid Gerlesborg och till större fartyg fick spannmålen ros i säckar ut på fjorden.
Sten och sill
Under slutet av 1800-talet minskade havreexporten och verksamheten kom i stället att ersättas av utskeppning av sten från stenbrott i närheten, liksom av ännu en sillperiod som inföll vid denna tid.
Verksamheten avtog successivt under 1900-talets första hälft och till slut sålde familjen Gerle gården. Pensionatet köptes 1951 av Arne Isacsson och Hans Fromén. I dag är Gerlesborg både ett samhälle med åretruntboende och med en stor mängd sommarboende. Gerlesborgsskolan med konstundervisning utvecklades under Arne Isacssons ledning och har i dag verksamhet både i Gerlesborg och i Stockholm. De sista ägarna till Gerlesborgs gård lät byggnaderna förfalla under många år, även om man tidigare i perioder samarbetat med skolan både med boende och utställningar. Men det var många år sedan.
Allvarliga försök har gjorts för att köpa gården och rädda husen tidigare, men ägarna har inte varit villiga att sälja. Medan Allmänna Arvsfonden nu enligt uppgift därifrån planerar en försäljning till våren och sommaren i år, har man genomfört renoveringar av framför allt tak på huvudbyggnaden och håller nu på med taket även på ett av magasinen.
Arkitekten Conny Jerer har engagerat sig för att försöka hitta en lösning för att bevara byggnaderna på Gerlesborgs gård, men har inte lyckats få med sig vare sig de tidigare ägarna eller myndigheter på att skydda byggnaderna för eftervärlden.
– Det krävs en detaljplan för att ge byggnaderna ett effektivt skydd, men Tanums kommun har inte varit intresserad av att bekosta det, säger Conny Jerer.
Bristande intresse
En rundringning till olika intressenter bekräftar det bristande intresset att försöka hitta en lösning för att bevara detta exempel från en storhetstid med handelshus i Bohuslän och den verksamhet och det liv som det förde med sig.
Länsstyrelsen skriver i ett svar att ” Länsstyrelsen känner till Gerlesborgs gård, men har inte hanterat ärenden eller frågor som rör gården. Med anledning av detta har vi inte heller gjort specifik bedömning av dess kulturhistoriska värden”.
Man hänvisar till Bohusläns museum och därifrån bekräftar man det kulturhistoriska värdet av byggnaderna, men att det inte pågår några aktiviteter för att skydda byggnaderna.
– Det finns ett generellt skydd för alla sådana här gamla byggnader, men ute på landsbygden där det inte finns detaljplan är det svårt att verkställa ett sådan skydd, säger Cecilia Wingård på Bohusläns museum.
Från Gerlesborgsskolans sida säger man att man ser förstås många användningsområden i skolans verksamhet när det gäller byggnaderna på Gerlesborgs gård.
– Men vi har ju inte de ekonomiska resurserna som krävs, säger Åsa Berndtsson, ordförande i Gerlesborgsskolans stiftelse.
När fastigheten nu skall säljas kan man säga att intresset för den kan delas upp i samma delar som verksamheten på Gerlesborgs gård en gång var, det vill säga jordbruksmarken å ena sidan och byggnaderna med marken runt dem å den andra. En uppdelning kan komma att ske, antingen före eller efter en försäljning.
Fotnot: Historiska fakta har hämtats från boken Gerlesborg Från superi och synd till sommaridyll av Jesper Gunnarsson, 2012.
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
