Det finns flera hundra olika fågelarter man kan träffa på i sitt närområde vilket innebär att det som naturintresserad finns mycket att både titta efter och att lära sig. Vissa fåglar är enkla att lära sig både till utseende och namn. Tofsvipan är en sådan fågel, man känner igen den direkt och det är inte svårt att förstå varifrån den har fått sitt namn. Sånglärka och tofsvipa är verkligen säkra vårtecken i det öppna landskapet. Tyvärr ser det ganska dystert ut för flera av våra fåglar i odlingslandskapet, arter som storspov, sånglärka och tofsvipa har gått kraftigt tillbaka. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som administrerar Artdatabanken ger ut en rödlista vart femte år och de gav tofsvipan statusen sårbar 2020. Under alla tidigare rödlistningar på 2000-talet hade tofsvipan statusen livskraftig. Det som främst fick SLU att dra i nödbromsen vid rödlistnings bedömningen är att antalet reproduktiva individer har minskat kraftigt de senaste 18 åren. Minskningstakten uppskattas ligga inom spannet 30-45 procent under nämnda 18 årsperiod vilket är en alarmerande siffra. Det finns som vanligt många troliga orsaker till en arts tillkortakommande men bilden är som vanligt komplex. Tofsvipan är faktiskt en av de tidigaste flyttfåglarna som vi kan skåda i våra trakter när de har återvänt från övervintringskvarteren i syd och mellan Europa. I Sverige finns tofsvipa i större delen av landet frånsett ren fjällmiljö och den är ovanlig i Norrlands inland. Tofsvipans föda består främst av maskar, insekter och sniglar vilka missgynnas av att jordbrukslandskapet dräneras i högre utsträckning. Just att de återvänder tidigt under våren ställer också till med bekymmer för arten. De går till häckning väldigt tidigt och boet placeras direkt på marken. Harvning, sådd och vältning under vårbruket har en stor påverkan på tofsvipans häckningsframgång på åkermark. Tofsvipan lägger bara en kull men om häckning raseras av någon anledning kan honan göra en omläggning med det sker inte alltid. På det lokala planet kan även markhäckande arter som tofsvipa påverkas rejält av predatorer som räv. Tofsvipan är duktig på att försvara boet från inkräktare och ses då göra kraftigt luftattacker mot predatorerna under ljudliga protester. Vi får hålla tummarna för tofsvipan i framtiden för det är verkligen en karakteristisk fågel med ett speciellt läte som hör till jordbrukslandskapet. Artdatabanken kommer att ge ut en uppdaterad version av rödlistan någon gång under 2026, listan får titeln rödlista 2025. På bilden ser vi ett par tofsvipor som lägger grunden för nästa generation på en åker strax utanför Uddevalla.
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
