Nordens Ark är inte en djurpark i traditionell mening. Dess främsta syfte är att bevara djur som är hotade till sin existens.
– Det gör att vi främst väljer de djurgrupper som behöver vår hjälp och det är kanske inte alltid de arter som människor vill se, säger djurvårdaren Jimmy Helgesson när Tidningen Västsverige träffar honom inne hos sköldpaddorna som har ett eget hus där besökarna får träffa dem.
I de stora terrarierna ryms allt från små pricksköldpaddor till svarta jättesköldpaddor, som namnet till trots är bruna.
En hel del av parkens bevarandeprojekt bedrivs i en del av den, till ytan, enorma anläggningen som inte är öppen för allmänheten. Men det kommer det att bli ändring på i år, till viss del, då amfibiearken slår upp portarna lagom till säsongsöppningen på påsklovets första dag.
– Med amfibiearken får vi möjlighet att visa en del av vårt arbete som vi inte kunnat visa tidigare. Bland annat kommer man som besökare få en större inblick i vårt arbete med kycklinggroda som är en jättestor groda från Karibien. Och en liten som heter lemurlövgroda från Costa Rica. Det är två arter som, båda är akut hotade och som vi jobbar mycket med. Vi har en population av båda arterna här på Nordens Ark med många individer som vi förhoppningsvis ska kunna släppa ut i det vilda när det är möjligt, berättar Therese Patriksson, marknadschef.
Många av djuren återbördas till naturen
Jimmy Helgesson pausar i det pilliga arbetet med att sortera nykläckta mnemosynefjärilslarver för att visa runt bland de stora bassängerna där sköldpaddorna hålls.
– Vi har i dagsläget 15 olika starkt eller akut utrotningshotade arter i SköldpaddsArken. Vissa av dessa är vi ensamma om att hålla, det i sig är inget självändamål alls. Men det betonar bara hur ovanliga de är, förklarar han.
Just mnemosynefjärilarna kommer att planteras ut som larver senare i vår i Uppsala. Årets fjällgäss, som kläcks i maj, släpps ut i Gällivarefjällen medan årets storkungar släpps i Skåne.
Men det blir självklart ungar kvar för besökarna att se på plats inne i parken.
– Vildhundarna hoppas vi ska få valpar snart. Manvargarna fick ungar i vintras så där finns en valp som vi hoppas visar sig ute snart. Vi hoppas givetvis att det blir massa ungar hos skogsvildrenarna, våra vilda får och getter, hos våra lantraser och hos flera av parkens fåglar, säger Emma Nygren, som är naturvårdschef.
Bland de stora rovdjuren blir det däremot inga nytillskott i år. Amurtiger och persisk leopard fick ungar förra året. Hos snöleoparderna introduceras en ny hane i år som man hoppas ska få fart på aveln i det hägnet kommande år.
Världsläget påverkar
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina påverkar arbetet med att bevara hotade djurarter.
– Majoriteten av våra arter är från ett kallare nordiskt klimat. Många arter finns i Ryssland, de forna sovjetstaterna och Kina. Vi hade i många år ett aktivt projekt i Ryssland där vi jobbade med amurtiger, två arter av tranor och amurleopard i fält. Det är något vi inte kan göra nu, det är inte möjligt tyvärr. Samma med pallaskatt där vi driver ett stort globalt bevarandeprojekt där vi jobbat med flera ryska kollegor och det går ju inte nu, säger Emma.
Vad som händer med de hotade arterna i Ryssland vet de inte.
– Vi jobbade ju med WWF Ryssland men den organisationen är inte längre tillåten i Ryssland och har upphört. Jag vet att några av dem som jobbade där har startat en ny organisation. Men problemet är ju att mycket av finansieringen kom ju utifrån och Ryssland har ju ställt om till krigsekonomi. Vissa av djuren, som tiger, är ju ett högprofildjur även i Ryssland så det kanske pågår men till exempel tranor får nog inte så mycket uppmärksamhet. Så världsläget påverkar oss verkligen, säger Emma.
Men tillbaka till djurparken och säsongsöppningen den 11 april. För den som vill besöka parken så är den här tiden en fantastisk tid att göra det på, enligt Therese Patriksson.
