Alice Janssons zoobutik i Tanumshede har alltid omkring 100 burfåglar i butiken. Foto: Annika Grundberg

100 skäl att stanna till i Tanumshede

onsdag Tanumshede är centralorten i Tanums kommun. En ort som man ofta bara passerar på väg till kusten. Men det finns flera skäl att stanna en stund. Till exempel för ett besök i Alice Janssons zoobutik där det alltid kvittrar och finns omkring 100 vackra burfåglar att titta på.

Sedan 13 år tillbaka har Forpus fågelfoder och zoobutik funnits på Affärsvägen 1 i Tanumshede. Där säljer Alice Jansson hund- och kattfoder och annat som man hittar i en traditionell zooaffär. Men sedan blir det lite mer ovanligt. För Alice har omkring 100 burfåglar av allehanda slag, de flesta från hennes egen uppfödning. Hon tror att hon är störst på småfåglar bland zooaffärer i hela Sverige.
– Jag försöker alltid ha 100 fåglar som folk får titta på, just nu tror jag att här är 107, säger hon.
Hon säger att intresset för fåglar har minskat kraftigt i Sverige och det är inte alls lika populärt nu som det var för 30-40 år sedan.
– Det är mitt intresse för fåglar som gör att jag är kvar. På något sätt tycker jag ju att det ska finnas minst en sådan här zoobutik i Sverige och det gör det ju för jag finns här. Men stänger jag så finns det ingen.
Alice intresse för fåglar började redan när hon var barn.
– Egentligen ville jag ju pyssla med vilda fåglar och ringmärka och sådant. Men jag lyckades inte lära känna någon som höll på med det så då fick jag zebrafinkar i stället, säger hon och skrattar.
Hon har läst till biolog vid Göteborgs universitet och jobbade under många år med annat. Men så kände hon att hon behövde göra något annat. Något som hon verkligen brinner för och som är roligt.
– Då blev det så här men det är fattigt, konstaterar hon.

Måste komma ur ett intresse
På frågan om Alice har fåglar även hemma blir svaret nej.
– I början hade jag fåglar hemma men jag är ju aldrig där. Numera har jag alla fåglar i butiken på vintern och en del får följa med hem på sommaren och sitta i utomhusvoljär, berättar hon.
Hon har fåglar för att hon är intresserad av fåglar som art. Inte för att ha dem som sällskapsdjur likt en hund. Och hon har starka åsikter och vet vad hon tycker om och inte.
– Jag är inte intresserad av att få fåglarna tama. De är mer som ett akvarium, något att se på och betrakta men visst får man en relation till dem. Visst har jag haft de som blivit tama men det är otroligt tidskrävande. Men de känner ju igen mig säkert bättre än vad jag känner igen dem, säger hon och skrattar igen, det är mycket skratt när man pratar med Alice.
För den som är intresserad av att skaffa burfågel ger hon gärna råd. Först och främst att man skaffar fågel av rätt anledning.
– Det ska börja med ett intresse. Ibland kommer det in folk och tycker det skulle vara häftigt med en pratade papegoja men det blir fel. Man ska inte skaffa fågel för att det är häftigt utan för att man är intresserad.
Många börjar med undulat just för att det är en papegoja men Alice tipsar om en annan sort.
– Men jag tycker att sparvpapegojor är roligare. De kan bli väldigt tama och de är mycket tystare än andra papegojor. Men de kan inte lära sig att prata.
Och just det här med att få fåglar att prata tycker Alice inte.
– Att en fågel pratar är ett fel. Ska du få en undulat att prata måste du ta den som ung innan den lärt sig sitt eget språk och isolera den. Jag förstår inte varför en fågel ska prata, det är så dumt så man blir förbannad och det är helt onödigt.

Nytt lag förslag kan innebära slutet
Förutom ett sviktande intresse för burfåglar finns det ett annat hot vid horisonten för dem som håller djur. Det är den nya lagen med mått på ytor för bland andra kaniner, höns och burfåglar. Blir lagen verklighet ska en liten kanin ha lika stor yta att vistas på som en ponny. Lagen kommer även att gälla fåglar och blir den verklighet får Alice hålla fyra fåglar. Lagförslaget har tagits fram för att Jordbruksverket menar att den tidigare lagen är 30 år och en uppdatering behövs. Men det köper inte Alice.
– De säger att det är för djurvälfärden men alla de fina lagarna som finns sedan 90-talet de har aldrig följt upp och kontrollerat så att de följs. Jag vet inte hur de har tänkt. Skriver de en lag borde det ju finnas ett sätt att kontrollera att den efterlevs.
Hon berättar att det finns en omfattande handel med burfåglar som inte är godkänd. Att det finns affärsverksamheter som håller många fåglar men som aldrig fångar myndigheternas intresse.
– Det finns många som handlar i stor omfattning med burfåglar men utan tillstånd och myndigheterna följer inte upp det, säger hon.
– Nu har de skjutit upp den nya lagen men den lär ju komma till slut. Och när den börjar gälla då måste alla zoobutiker som håller fåglar bygga om och det kommer att innebära att det inte kommer att finnas några fåglar alls i zoobutikerna, tror Alice.

Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!

Omtag för nya regler för att hålla sällskapsdjur

Jordbruksverket har uppdaterat detaljerna i den nya djurskyddslagen som trädde i kraft 2019. Det handlar om djur som hålls för sällskap och hobby. Jordbruksverket skriver att reglerna är baserade på aktuell kunskap och en sammanställning av forskning gjord av vetenskapliga råder för djurskydd vid Sveriges lantbruksuniversitet. Bland annat ska varje djur ha större yta att röra sig på.

De nya reglerna har väckt stora protester och därför har Jordbruksverket backat och gör ett omtag i processen efter att ha tagit del av remissvar. Man ser också att förslaget fått större reaktioner än väntat och att det skapat oro och ilska. Det nuvarande regelverket är nästan 30 år gammalt och behöver utgå från dels den nya djurskyddslagen som trädde i kraft 2019, dels ny kunskap om djurs behov.

– Vårt mål är att ta fram föreskrifter som är bra för både människor och djur. Tyvärr ser vi utifrån reaktionerna att det finns många missförstånd kring förslaget, och vi bedömer att vi behöver vara tydligare och arbeta ännu mer med dialog och förankring innan vi kan presentera ett nytt förslag, säger Annett Kjellberg, avdelningschef på Jordbruksverkets djuravdelning, på myndighetens hemsida.

Källa: Jordbruksverket

Publicerad:
Nyhetsarkiv