Uppnådde inte alla sina mål

Årsredovisningen för kommunen inledde kommunfullmäktigemötet på Bohusläns museum och allra först presenterades bokslutet av kommunens nya ekonomichef Johan Karlsson som tillträdde tjänsten vid årsskiftet.

Han berättade att resultatet för kommunen blev 109 miljoner kronor vilket alltså blev betydligt bättre än de budgeterade sju miljoner kronorna för kommunen som helhet.

En stor anledning till överskottet jämfört med budget var att nämnderna under 2024 alla höll sina budgeter och att flera hade stora överskott.

Kommunstyrelsen gick med 11 miljoner i överskott, främst beroende på lägre kostnader för försörjningsstöd, det som tidigare kallades socialbidrag, barn- och ungdomsnämnden med 32 miljoner plus på grund av minskande barnantal i förskolan och planerad omställning till minskad befolkningstillväxt, socialnämnden med 24 miljoner plus huvudsakligen tack vare statliga riktade bidrag, och kultur- och fritidsnämndens överskott på 9 miljoner uppkom genom att de flesta av nämndens verksamheter gick med ett litet överskott.

Lika stort överskott fick kommunen i skatter och statsbidrag. Detta kompenserades dock helt av underskott i samma storleksklass när det gällde kostnaderna för pensioner.

– I denna kostnad har förändringar i inflationen stort genomslag om man inte uppskattar den rätt, sa Johan Karlsson.

– Det är mindre roligt att ha med sig ett underskott in i nästa år, menade Johan Karlsson.

Mindre roligt var kanske också att vissa verksamhetsmål inte uppnåtts. Ett antal kriterier skall uppfyllas för att kommunens verksamhet skall kunna betecknas som god ekonomisk hushållning, som formuleras som att resurserna i verksamheten skall användas till rätt saker och att de utnyttjas effektivt. Kommunens finansiella mål skall i så fall vara uppnådda, samt 2/3 av verksamhetsmålen. Det finansiella målet om soliditeten uppnåddes emellertid inte.

– Tyvärr ökade inte heller förtroendet för våra politiker och tjänstemän bland allmänheten, konstaterade Johan Karlsson

Och det var ju något av en underdrift. I själva verket minskade förtroendet för både politiker och allmänheten enligt de enkäter som gjorts. Så målet god ekonomisk hushållning har man enligt årsredovisningen inte nått.

Ekonomichefen konstaterade också att årets resultat är något lägre än de senaste åren. Det innebär att skulderna också ökar beroende på att man inte klarar egenfinansiering av de investeringar man gjort. Kommunen har nu 6,3 miljarder i lån till goda villkor i Kommuninvest, ett låneinstitut som ägs av kommunerna i Sverige gemensamt.

Kommunstyrelsens ordförande Martin Pettersson(SD) har i årsredovisningen uttryckt sin tillfredsställelse över det goda resultatet. Det fanns dock de i församlingen på Bohusläns museum som tyckte att pengarna kanske hade gjort nytta på andra sätt än som ett överskott.

En av dem var Stefan Skoglund(S) som i en interpellation ställde en fråga till Socialnämndens ordförande Ann-Charlotte Gustafsson varför man inte kunde stötta Saron bättre. Han berättade att de flera gånger stött på kommunen om ett ökat stöd.

– De har ju som alla andra i samhället fått ökade kostnader på grund av inflationen, sa Stefan Skoglund.

Han sa att socialdemokraterna i sin budget hade med ett sådant ökat stöd och att det uppenbarligen har funnits pengar att ge Saron en extra stöttning med. Saron är en verksamhet framförallt för människor i ett utanförskap som inte nås av kommunens biståndsverksamhet och som tillhandahåller både mat, gemenskap och härbärgsboende för utsatta människor.

Karin Engdahl kommenterade mer direkt årsredovisningen och den positiva synen på det positiva resultatet. Hon lyfte fram både en hög sjukfrånvaro, hög personalomsättning och svårt att få timvikarier till socialtjänsten.

– De kanske inte tycker att det är så glädjande att det blivit ett överskott i stället för resurser som skulle underlätta deras arbete, menade Karin Engdahl.

Detsamma trodde hon gällde de föreningar som på grund av ändrade bidragsregler fått minskade eller helt uteblivna föreningsbidrag och därmed bidragit till kultur- och fritidsnämndens överskott.

Hon noterade att det i årsredovisning slås fast att 25 procent av alla tillsvidareanställda män har heltidsanställning.

– Det här måste väl ändå vare fel. Att döma av situationen tidigare år borde den ligga över 90 procent, sa Karin Engdahl.

Denna fråga upprepade hon flera gånger utan att få något svar från kommunledningen, exempelvis Martin Pettersson, som hänvisade till att man inte har det tjänstemannastöd i kommunfullmäktige som man annars har.

Inte förrän Stefan Skoglund gjorde ett inlägg om årsredovisningen och då avslutade med att det vore väl bra om någon från majoriteten kunde svara på Karin Engdahls fråga så att man inte skulle behöva göra en beslutspunkt för att markera felet i årsredovisningen, gick Martin Pettersson upp och svarade att det är klart att det blivit något fel och att förvaltningen kommer att rätta detta.

– Tack förs svaret, sa Karin Engdahl, och la till att hon absolut inte är bitter för att Martin Petterson inte kunde förmås svara förrän Stefan Skoglund ställt frågan.

Annelie Högberg(S) är andre vice ordförande i Barn- och utbildningsnämnden hade motionerat om att kommunfullmäktige skulle besluta om att NPF-säkra alla kommunala skolor i Uddevalla kommun. Bokstäverna NPF står för neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

I motionen menar Annelie Hörberg att genom en NPF-säkring blir det en lugnare skolmiljö för alla och att fler elever kommer att vara närvarande i skolan med en ökad studiero som gör att fler kan lyckas.

– Det handlar om erbjuda alla barn en likvärdig skolgång. Jag har varit ute i skolorna och sett vilka skillnader det finns mellan skolar och mellan stadier i skolan, sa Annelie Högberg.

Första vice ordförande i den aktuella nämnden, Mathilda Sténhoff(M), menade att syftet med motionen instämde hon i men framhöll att skolorna i Uddevalla redan på mång sätt arbetar med frågan.

– Därför föreslår vi att motionen skall anses besvarad, sa Matilda Sténhoff.

Så blev det också efter votering där kommunstyrelsens förslag, som stod mot Annelie Högbergs med fleras yrkande om att motionen skulle tillstyrkas, vann.

En fråga som vållade mycket debatt var också att höja kravet på antalet parkeringsplatser som skall byggas per ny lägenhet som skapas i flerfamiljshus. Majoriteten som tagit initiativ till förändringen var för och en samlad opposition var väldigt mycket mot.

Liberalen Maria Johansson sade sig först ha varit delad i sin uppfattning, men till slut kommit fram till att ett oförandrat krav var bättre marknadsmässigt då varje byggare själv kan avgöra vad kunderna helst vill ha. Dock vann som vanligt majoriteten denna omröstning också.

Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!