Det står en skylt med Täcklebo 6 längs med vägen och Tidningen Västsveriges reporter svänger höger. Vägen är smal och kurvig, det är få hus längs med vägen. Ett jaktlag står vid en grusplan och tittar skeptiskt mot bilen. Det verkar inte vara så mycket trafik längs vägen. Faktum är att under den dryga halvmil som det är till Täcklebo möter jag inte en enda bil. Något skeptisk över om jag kommer att hitta fikagänget i Täcklebo. Men när jag snudd på gett upp, då dyker det upp. Ett par bilar parkerade längs med vägen och ett gott gäng på elva personer vid några vaxduksklädda bord. Väl påbyltade trotsar de väder och vind för den obligatoriska onsdagsfikan.
För den som har vägarna förbi Täcklebo någon onsdag. Ta med termosen med kaffe (eller te) och fikabröd och slå er ned. Alla är välkomna, inbjudan behövs inte. Foto: Annika Grundberg
Inga-Britt Gillsmark, som syns längst till höger i bild, är den som startade onsdagsträffarna för 5,5 år sedan.
– Det här är en gammal samlingsplats, berättar hon om vägskälet där fikaträffarna äger rum.
– Jag gillar när det händer saker och när jag blev pensionär så tänkte jag att om inte jag gör något själv så händer inget, säger hon.
Sagt och gjort, hon drog igång fikaträffarna och första gången kom det tolv stycken. I början ordnades gemensam fika men efter pandemin har det blivit att alla tar med sitt eget.
– Jag som inte gillar varken kaffe eller fikabröd, säger Inga-Britt med ett skratt och dricker av sitt te.
Uppehåll under pandemin
Varje onsdag klockan 11 samlas de vid vägskälet. Det blev ett uppehåll i ett par månader under pandemin och förra vintern blev det inget av en onsdag då det var väldigt mycket snö. Tidigare har de även suttit inne den tid på året då vädret är som ruggigast. Men efter pandemin är det ute som gäller. Kläder efter väder helt enkelt.
– Vi fikar i en timma, är det fint väder kan det bli längre, förklarar gänget runt borden.
De flesta av dem bor i närheten men de har haft deltagare runt bordet som kommer långväga. Som Tyskland, England, Grebbestad och Färgelanda.
– Alla är välkomna och ingen är bjuden, så enkelt är det förklarar Inga-Britt.
En enkel skylt, några trädgårdsbord och stolar. Mer behövs inte för att skapa gemenskap och värme. Foto: Annika Grundberg
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
