– Vi hoppas att allmänheten och beslutsfattare får upp ögonen för frågan. Vi är beroende av ett friskt hav, så enkelt är det, säger Marcus Stenegren på länsstyrelsen i Västra Götaland.
Landets länsstyrelser har varje år i uppdrag att följa upp de miljömål som berör det egna länet. Det gör man varje höst i varje län. I december skickas den till Naturvårdsverket som ställer samman materialet och vidarebefordrar det till regeringen som underlag för deras miljöproposition. Uppföljningen som gjordes nu 2024 gällde alltså år 2023.
– Detta var första året som vi i Västra Götaland insåg att vi måste sätta en negativ trend på miljömålet Hav i balans och levande kust och skärgård. I Halland och Skåne gjorde man det redan 2021 och 2022. När vi alla tre ser en negativ trend bestämde vi att gå ut med ett gemensamt pressmeddelande, säger Marcus Stenegren, marinbiolog på Länsstyrelsen i Västra Götaland.
I rapporten lyfter man fram en samlad bild av tillståndet och den pågående utvecklingen i Västerhavet. Man slår fast att statusen i Västerhavet påverkas negativt av miljögifter, övergödning, marint skräp, främmande arter, fysisk påverkan av havsbottnar och exploatering i havs- och kustmiljöer.
Fiskbestånden
– Vi har lagt stor vikt vid fiskbestånden som ligger på låga nivåer och lyfter framför allt fram läget för torsken. Att den har försvunnit i mångt och mycket i Västerhavet är ett stort slag mot ekosystemet. Det är ingenting nytt egentligen men vi har inte sett någon återhämtning vilket gör det problematiskt, säger Marcus Stenegren.
Han berättar att torskens betydelse för balansen i havet står alltmer klar för forskarna. Stockholms universitet gjorde en studie 2022 i Östersjön om kopplingen mellan biologin och vattenkvaliteten.
Övergödningssymptom
– Vi kollar ju även miljömålet Ingen övergödning och därmed trenderna för näringsämnena i kustvattnen. Där har värdena för kväve exempelvis en nedåtgående trend. Men trots att vi är nere i 90-talets nivåer i kväve så ser vi fortfarande att vi har övergödningssymptom och de har ingen nedåtgående trend. Forskningen har nu visat att när toppredatorerna, torsken, försvinner, innebär det en kaskadeffekt genom att alla småfiskarna som inte blir uppätna då, i stället käkar upp betarna i havet och när de blir färre blir påväxtalgerna fler, berättar Marcus Stenegren.
De djur som kallas betare är alltså kräftdjur, sniglar, snäckor och andra djur som betar, äter, växtlighet på botten. Då blir det för mycket sådan växtlighet, vilket är ett övergödningssymptom. Ute vid kusten märks detta bland annat på de gröna algmattor som bildas i våra badvikar av det som också kallas opportunistiska alger, som utnyttjar och sätter sig på växter som tång och ålgräs och kväver växtligheten.
– Övergödningen eller övergödningssymptomen är ett hot mot ålgräset som är en viktig uppväxtplats för fisk och fiskyngel för bland annat torsken. För ålgräset är övergödningen ett slags moment 22. Ålgräset hjälper till att hålla vattnet klart. Det håller nere suspenderande ämnen som grumlar vattnet, och håller ihop bottnen, så när ålgräset försvinner så blir det grumligare. Samtidigt så kräver ålgräset, eftersom det är en fotosyntetiserande växt, också klart vatten vilket gör det svårt för ålgräset att komma tillbaka när det väl försvinner, säger Marcus Stenegren.
De svenska miljömålen beslutades av riksdagen 1999, som ett verktyg för att lösa de stora miljöproblemen till nästa generation. Det tre länsstyrelserna konstaterar nu att under de 25 år som gått har många åtgärder gjorts, men att vi nu befinner oss i ett läge där Västerhavets havsmiljö är långt från att nå sitt miljömål och att trenden nu till och med går åt fel håll.
Ljusglimtar
Man lyfter fram att det finns ljusglimtar, undantag, där utvecklingen bedöms gå i rätt riktning. Det handlar bland annat om att fler marina reservat har tillkommit och att positiva trender noteras bland ovanliga fiskarter som pigghaj, hälleflundra och marulk.
Länsstyrelserna menar att utöver att all annan påverkan på havet behöver minska måste arbetet stärkas inom tre områden:
– Allt fiske regleras så att överfiskade bestånd ska kunna återhämta sig. Till exempel bör mycket mer stor rovfisk lämnas kvar i havet.
– Öka åtgärdsarbetet kraftigt genom att bland annat inrätta fler marina reservat med tillräckligt omfattande reglering.
– Mer miljöövervakning och uppföljning är viktigt för att säkra nödvändig kunskap om tillstånd, trender och åtgärdsprioriteringar.
Trots miljömålen har alltså utvecklingen inte förbättrats för Västerhavet och många frågar sig säkert varför.
– Det korta svaret är att människans nyttjande av havet bara ökat över tid, samtidigt som det vi hade behövt göra som väger upp det här, inte har hängt med i samma omfattning. Vad det beror på kan man ju fundera på. En sak är att som i de flesta ekosystem är det en lagg-fas både när man ser vad påverkan har för effekt och vad det gäller återhämtningen, att den kommer ett tag efteråt, säger Marcus Stenegren.
– Arbetet för en bättre miljö kan därför vara otacksamt och svårföljt. Det är ett väldigt långsiktigt arbete. Det finns också en nära koppling till politiska beslut för förvaltning och restaurering med mandatperioder på 4 år medan återhämtningen kanske tar mellan 5 och tio år och i vissa ekosystem ännu längre, menar han.
Vad är det vi riskerar om vi inte kan vända utvecklingen?
– Framför allt så är den största risken den försämrade vattenkvaliteten. Det ger en försämrad förmåga att producera de ekosystemtjänster som vi ofta tar för givet, som fiske, kolinlagring, livsmedelsproduktion och näringsämnesupptag. Vi måste kunna leva och verka vid havet, vistas vid rent klart vatten, som går att bada i, utan att behöva oroa oss för föroreningar eller giftiga alger,
Magnus Stenegren poängterar att det här kostar pengar, men att det är nödvändigt att satsa de pengarna för att ändra utvecklingen.
– Vi lever på en blå planet. Vi måste adressera frågorna och lägga de pengarna som behövs för att komma till rätta med problemen. Exempelvis är miljöövervakningen ett viktigt verktyg för att ta reda på hur miljön mår och var vi kan göra åtgärder som gör mest nytta, säger Marcus Stenegren på länsstyrelsens natur- och vattenavdelning i Västra Götaland.
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
