Svenska forskare varnar i en debattartikel för den mycket troliga konsekvensen att Golfströmmens bana ändras och att den då inte kommer att värma upp de skandinaviska länderna som i stället kommer att drabbas av en kraftig nedkylning, skriver Göran Nyberg i veckans krönika.

KRÖNIKA: Det går inte så bra

2024-10-31 Veckans krönika handlar om Golfströmmens framtid och att de gamla mjölkpaketen var bra.

 

 

Om ett par veckor är det dags för ännu en FN-konferens om åtgärder för att få ned utsläppen av koldioxid till atmosfären. Utsläpp som nu ökar mer än någonsin och medför koldioxidhalter i atmosfären som vi inte haft i jordens historia på flera miljoner år.

FN:s klimatchef säger att världens åtaganden när det gäller utsläppsminskningar är miltals ifrån de 43-procentiga utsläppsminskningar som är nödvändiga för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.

I stället pekar nuvarande utsläppsmängder på att uppvärmningen i stället kommer att bli tre grader, med oerhörda och oförutsägbara konsekvenser för allt liv på jorden. Svenska forskare varnar i en debattartikel för den mycket troliga konsekvensen att golfströmmens bana ändras och att den då inte kommer att värma upp de skandinaviska länderna som i stället kommer att drabbas av en kraftig nedkylning.

Problemet beror på ett allt varmare ytvatten samtidigt som klimatuppvärmningen gör att inlandsisen på Grönland smälter allt snabbare. Enligt vissa beräkningar skulle de här förändringarna av golfströmmen komma att sätta in redan inom ett par decennier.

Samtidigt inför FN-konferensen publicerar SCB siffror för hur det går med det svenska arbetet för att minska utsläppen av koldioxid. Svaret är att det går dåligt.

Under årets första kvartal skedde enligt SCB en kraftig utsläppsökning med nära 7 procent jämfört med året innan. Under årets andra kvartal var ökningen 5,6 procent. SCB:s förklaring till de ökade utsläppen är i allt väsentligt den slopade reduktionsplikten på bensin och diesel i fordonsbränsle, alltså inblandningen av förnybara drivmedel. Till Azerbadjan åker alltså de svenska representanterna nu med en utveckling som inte är något att skryta med eller till något gott exempel för övriga länder i världen.

Samtidigt har länderna i världen många andra problem att brottas med. Ett problem är tillståndet i haven. Även här har klimatutsläppen och uppvärmningen konsekvenser när ökad havsvattentemperatur ger förändrade livsbetingelser för växter och djur under vattenytan.

Överfiske hotar på många ställen, inte bara i Östersjön. Hållbarheten i haven hotas också av föroreningar inte minst av plast. Plasten lägger sig i stora sjok på djupa bottnar och kväver allt liv. Plasten sönderdeldelas till mikroplaster och nanoplaster och sprids från fiskar i havet till människor på jorden. Alla har vi nu plast i våra kroppar. För bara något år sedan skrevs det om att våra nyfödda barn nu får i sig mikroplaster via bröstmjölken.

Forskning tyder på att plast i våra kroppar kan öka risken för cancer. Hur stor risk beror på vilken slags plast det är.

Vi måste alltså slåss på många fronter för en god miljö för kommande generationer. En kraftig minskning av användningen av plast är nödvändig. Svårt med nödvändigt. En minskning av utsläpp från fossila bränslen är nödvändig. Också svårt med nödvändigt.

Publicerad: Uppdaterad:
Nyhetsarkiv