Dags att deklarera. Är du en sådan som bara kryssar i och godkänner det förtryckta? Eller fyller du i till exempel reseavdrag? Något som Skatteverket aviserat att de kollar närmare på i år. Foto: Adobe Stock

EKONOMIKRÖNIKA: Så gör jag med de ”nya” pengarna

tisdag Deklaration och aktieutdelningar är två trevliga sysselsättningar så här års. Enkelt med dagens digitala hantering men ändå klokt att lägga ner lite möda på att göra rätt. Och använda pengarna rätt. Tips i vårsolen gäller inte bara trädgården.

Karl-Eric Magnusson. Arkivfoto: Maud Abrahamsson

Många ogillar starkt deklarationsjobbet och tycker alla siffror bara är ett elände. Nästan ångest. De vill inte ens kolla om uppgifterna på blanketten är korrekta utan utgår från att angivna belopp fungerar. Och oftast gör de det, banker har ganska god koll på våra affärer och våra arbetsgivare lämnar i regel korrekta siffror. Jag tycker det är kul att deklarera och lära sig alla siffrors rätta placering. Och att dra rätt slutsatser av deklarationens resultat.

I år har Skatteverket aviserat hård kontroll på avdrag för resor. Men det har man gjort i många år så inget nytt. Men många gör fel så klokt att kolla. 

Men handen på hjärtat: Kollar du siffrorna i deklarationen och jämför med årsredovisningar från banken t ex.

2012 infördes ISK som inneburit kraftigt förenklad deklaration av affärer med aktier. Det stora jobbet tidigare var ju att hålla koll på  anskaffningspriser och allt som hänt i bolaget under årens lopp. Emissioner, splitar och mycket annat. Sånt är historia för de flesta. Men fortfarande är det många som sitter med aktier i gamla depåer och då finns problemen kvar. Dock tycker jag det är viktigt att kolla om kursen i dessa gamla bolag ökat med 400 procent eller mer. Om så är fallet kan vi glömma allt som hänt i bolaget under årens gång och använda schablonregeln som innebär att anskaffningspriset anses vara 20 procent av försäljningspriset. Då blir skatten 24 procent på försäljningsbeloppet. Lätt som en plätt.

Banker erbjuder också hjälp med att räkna fram köp och försäljning för bilagan K4.  

Bli inte glad över hög återbäring
På Skatteverkets hemsida kan man se gången i den digitala deklarationen. Vad krävs, vad är klart och hur mycket man ska betala eller få tillbaka.

Här finns också en kontrollpunkt värt att notera. En läsare hörde av sig och var strålande glad över att få 18 000 kr och maken 20 000 kr i återbäring. Vilken gåva! Men varför låna ut pengar under året till staten utan ränta. Det är ju absolut ingen gåva att få återbäring utan en för hög dragning under året. 

Utdelningarna från aktier och fonder fyller nu på kontot ordentligt i många fall. Bankerna t ex bjuder på tio procent. Den som har ISK får behålla hela beloppet obeskattat. Skatten är redan betald så det är inte skattefritt som många tror. 

Det finns för och nackdelar med båda typerna av beskattning och detta har jag skrivit om tidigare. 

Hur använder jag utdelningar?
Hur ska jag då använda utdelningen? Sämsta metoden är att konsumera dem på onödiga saker. Pengarna är dina och inte en gåva alltså. Återinvestera i de bolag som utbetalat är en bra modell. Ytterligare ett sätt att hantera utdelningen är att spara på vanligt sparkonto.   Detta är något som Finansinspektionen i dagarna i klartext menar när man påminner om den rapport om sparande som nyligen presenterats. En buffert är mycket viktig att ha och tyvärr har varannan i undersökningen mindre än 10 000 kr.  Tre av tio har 50 000 kr eller mer och rekommendationen är att åtminstone ha en buffert för allt vanliga utgifter två eller helst tre månader. Lätt att räkna fram och bygga upp bufferten. Man hör ju med jämna mellanrum råd från privatekonomer och andra ”experter” olika summor som bör finnas som buffert. Räkna själv är bäst. 

Jag tycker tv-programmet Lyxfällan är ett utmärkt exempel på vad som händer för den som låter pengarna rulla och fyller på med lån när  plånboken är tom.

Utdelning bra pensionsförsäkring
En som specialiserat sig på utdelningar är Marcus Hernhag som har skrivit böcker i ämnet och brukar lägga utdelning som en viktigt parameter vid val av aktier. Helst hög utdelning och ännu hellre ökning år efter år. Hans chatt varje vecka med läsare är mycket populär. Han säger själv att privatekonomer valt olika käpphästar och han som själv valt utdelningar som hans specialitet. Han hävdar att sparare utomlands, särskilt USA lägger mycket större vikt vid utdelningar än svenskar. Många ser utdelningar som ett gott tillskott vid mager pension och som en pensionsförsäkring helt enkelt. 

För drygt tio år sedan tipsade jag om några aktier som har blivit succe, vilket absolut inte gäller alla råd förstås. Men jag har gillat investmentbolagen där man får en hel bunt bra aktier i ett paket och utvalda bolag av experter. Mitt råd var att köpa Investor för 18 miljoner. Den som gjorde så har idag 130 miljoner eller ca 600 procent upp. Alla kanske inte har 18 mille att sätta på börsen men drygt 600 000 svenskar har i alla fall valt Investor som är största favoriten bland sparare. Investor är fortfarande ett gott råd.

9 000 procents uppgång
En annan grupp av bolag jag gillat är så kallade serieförvärvare. Ett sådant som jag tipsade om var Lagercrantz som ökat 9 000 procent.  Ett tredje som jag fastnade för var Addtech som har några tusen procent bakom sig. Eller Lifco som också nått toppar. Den här artikeln rymmer inte alla de bolag jag totalt misslyckats med så man ska inte förhäva sig. 

I dagens osäkra läge med en ombytlig herre i Vita huset och en som hotar Sverige med krig inom kort österut är det svårt att ge råd. Banker har varit stabila och med bra utdelning men nu ropar allt fler på att de väldiga investeringar som krävs för upprustning av vårt försvar ska finansieras med tuff beskattning av just banker.  

Och all annan oro och affärer med hjälp av AI gör att det är bäst att avstå från råd.

Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!

Ställ frågor till Karl-Eric Magnusson

Han återkommer med svar och nya tips i kommande nummer av VS.

Karl-Eric Magnusson har en bakgrund som ekonomijournalist med inrikt- ning på privatekonomi. Du når honom med e-post på karleric.magnus- son@telia.com eller mobil 0705-15 50 17.

Publicerad: Uppdaterad:
Nyhetsarkiv