Framtida forminne på Pilane

Skaparen av Pilane skulpturpark, Peter Lennby, har rötter på Tjörn och Orust sedan 1500-talet. Sedan ett 30-tal år är han också innehavare av en gård i närheten av Pilane. Sitt liv har han tidigare ägnat åt journalistik och filmproduktion med en mångårig anställning på SVT bland annat.
– I det arbetet tänker man ofta i bilder och det tror jag att jag har nytta av även när man planerar utställningarna, säger Peter Lennby.
Varje år är det nämligen en ny utställning på Pilane. Enda verket som är konstant på plats är Anna, högst upp på den högsta bergsknallen på området. Det vita 14 meter höga huvudet syns i princip var man än befinner sig i parken. På avstånd ser det ut som om hon ser ut över den magnifika horisonten i väster. Men det gör hon inte, ögonen är slutna.
– Hon känner in omgivningen, säger Peter Lennby.
När han beskriver hur han vill att besökarna skall uppleva skulpturparken vill han nog rekommendera ett liknande förhållningssätt.
– Här får man inte en upplevelse serverad och färdig. Var och en kan gå härifrån med sin egen bild av det som konstverken och naturen förmedlar, säger Peter Lennby.
Allt började så smått 2003 när Peter Lennby drog igång ett naturvårdsprojekt för att återskapa den gamla landskapsbilden med bergsknallar, beteshagar, enbuskar och skrevor med ek och björk i små lövskogsbestånd. Det handlade också om att öppna upp för att visa det gamla gravfältet på Pilane.
– Det finns mellan 90 och 100 gravar, man vet inte exakt eftersom en del är under jord. De är cirka 2000 år gamla, berättar Peter Lennby.
Han säger att platsen inte bara var ett gravfält på den tiden utan också en mötesplats och det har det alltså återigen blivit. I själva verket en av Bohusläns mest kända attraktioner, som den svenska kronprinsessfamiljen besökte privat sommaren 2019.
– Det var roligt. Det var bara den lilla familjen och en säkerhetsvakt. Det känns speciellt att de kom helt av eget intresse, säger Peter Lennby.
Vägen till att skapa denna pärla i närheten av Kyrkesund var dock inte helt enkel. Det är inte lätt att bli profet i sin egen bygd.
– En gång när vi fällde skog uppe i bergen kom polisen efter att någon polisanmält oss, berättar han.
Men med ett naturvårdsprojekt och med länsstyrelsen och statens fastighetsverk i ryggen gick det förstås att reda ut.
2006 fick Peter Lennby en idé att sätta upp en utställning på området för att locka fler besökare till fornlämningen som han hade fastighetsverkets uppdrag att hålla tillgänglig för intresserade.
– Jag hade ingen tanke på att det skulle bli mer än ett år, men det blev en verklig publiksuccé och omskrivet i media, så det blev verkligen en uppmuntran att fortsätta, berättar han.
Så det har varit utställningar varje år sedan dess och området utvecklas lite varje år.
– Idag finansieras Pilane till hundra procent av besökarna. Vi har inga bidrag, varken från det allmänna eller det privata. Det blir till och med ett överskott av verksamheten som vi kan återinvestera, exempelvis i nya gångvägar, som ökar tillgängligheten, säger Peter Lennby.
100.000 besökare har man uppskattningsvis varje år, varav 50.000 betalande. Barnen kommer in gratis. Hur det blir i år är svårt att sia om, men för besökare inom två timmars bilväg kan det vara ett bra alternativ i coronatider, men gott om plats för två meters avstånd mellan besökarna.
– Vi har speciella arrangemang vid entrén som skall förhindra att det uppstår trängsel. Vi tar in enskilda och mindre grupper och släpper in med lagom avstånd och uppmaningar till att följa folkhälsomyndighetens rekommendationer, säger Peter Lennby.
Man lockar dessutom riskgruppen 70-plus med specialerbjudande om man kommer tidigt på morgonen när det är mindre tätt bland besökarna.
– Några guidade visningar har vi inte i år, säger Peter Lennby.
Under en promenad berättar Peter Lennby engagerat om varje skulptur som vi kommer fram till. I år finns det tolv olika verk. En av utställarna är Charlotte Gyllenhammar med två skulpturer. Den ena ett barn i jätteformat, fem meter högt, i i något som ser ut som bäveroverall och lovikavantar, och det andra en kvinna i litet format, stående på huvudet och gömd under kjolen som blottlägger underkroppen.
– De har inte skapats för att stå ihop och vi brukar inte sätta två verk så nära varandra i parken, men i det här fallet skapar de en spännande dynamik, som kan väcka tankar, säger Peter Lennby.
En annan skulptur som verkligen väcker tankar är den av en Volvo 245:a. Den är utformad som en fornlämning från vår egen tid med en informationsskylt daterad 100 år framåt i tiden.
– Vi har inte haft öppet så länge men många besökare har reagerat väldigt på de minnen den väcker, säger Peter Lennby.
Längre fram kommer vi till två modernistiska verk av göteborgskonstnären Ingela Palmertz, Sittande figur och Diagonal i rummet.
– Den typen av verk lyfts verkligen fram av dem omgivande naturen i en sådan här utställning, menar Peter Lennby.
Efter en stund kommer vi fram till Anna, en huvudskulptur av den spanske konstnären Jaume Plensa.
– Han är mycket berömd för sina verk. Säkert topp 10 i världen av nu verksamma konstnärer, säger Peter Lennby.
Huvudet av Anna är alltså 14 meter högt och det krävdes en del att få henne på plats. Specialanpassade skogsskotare körde henne i delar upp till toppen på berget. Där uppe restes ett fackverk upp och runt det skulle de olika delarna på plats.
– Någon helikopter hade vi inte råd med, eftersom det tog tid att få varje del på plats. Då hade vi fått ha en helikopter parkerad här en vecka. Där uppe hade vi i stället ett stor grävmaskin som vi försett med en påsvetsad lång stång. Dessutom hade vi en arborist som fick sköta den slutliga monteringen, berättar Peter Lennby.
Huvudet fick också vara en väldigt stark konstruktion för att klara de starkaste orkanvindar.
I Pilane skulpturpark visas emellertid inte bara skulpturer.
– Här får man både djur, natur och skulptur, säger han.
Vid vårt besök i förra veckan hade dock fåren ännu inte kommit ut på området.
– Vi har väntat lite i år för att låta vårblommorna komma upp som ett sätt att promota landskapet, säger Peter Lennby.