Hållbarhetskvällen på Stenungsunds kulturhus Fregatten fokuserade på naturnära skogsbruk, med syftet att inspirera skogsägare att använda sina skogsresurser på ett långsiktigt hållbart sätt. Hyggesfria metoder, möjligheter till mångbruk och hur man kan tillämpa det på sin egen skog var frågor som belystes under seminariet.
Sven-Erik Larsson berättade om projektet Skogens Kraft där skogsägare inspirerat varandra till att bli så kallade mångbrukare, vilket innebär att man gör något mer med sin skog än traditionellt skogsbruk. I den fullsatta hörsalen berättade han för nyfikna skogsägare om hur man i sin skog kan finna fler inkomstkällor och samtidigt stimulera sin kreativa sida. Han berättade om en mångbrukare i Småland som startat appen Eremit som vänder sig till de med husvagn och husbil som vill hitta unika ställen att campa på. Skogsägare kan registrera sig och på så vis hjälpa turister att hitta till en fin skogsdunge.
Inspiration
Projektet Skogens kraft har också inspirerat skogsägare till att syssla med snickeri, driva restaurang med mat från egen skog samt naturnära upplevelser som cykling och utomhusmatlagning. Sven-Erik förklarar att genom att hitta fler sätt att använda sin skog på så bidrar man till hållbarhet. Projektet Skogens kraft är finansierat av EUs regionala utvecklingsfond tillsammans med flera regioner och LRF.
Kvällen som arrangerades av Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med Föreningen Skogen, Egnahemsfabriken och Hushållningssällskapet/Arena Skog fortsatte med panelsamtal och föredrag från skogsexperter som Sophie Casetou-Gustafson (Hushållningssällskapet), Henrik Johansson (Skogsstyrelsen), Johan Larsson (Föreningen Skogen) och Martin Jentzen (skogsingenjör).
Hyggesfritt
–Jag tyckte det var jätteintressant att lyssna på Martin Jentzen när han gav exempel på hur det faktiskt långsiktigt är ekonomiskt lönsamt att jobba mer hållbart med sin skog, säger Kristin Vinqvist, som tillsammans med sin man är skogsägare i Västerlanda.
Kristin Vinqvist berättar att hon och hennes man jobbar hyggesfritt i deras skog, vilket innebär att man sköter skogen utan att de uppstår stora kalhuggna ytor. Arbeta hyggesfritt är ett skonsammare sätt att ta hand om skogen på som gynnar många djur och växtarter, exempelvis svamp, skogsfåglar och blåbärsris. Även om miljö, kultur och rekreation gynnas, är endel skogsägare oroliga för ekonomiska tillväxtförluster, en fråga som skogsingenjören Martin Jentzen ger nya perspektiv på under seminariet.
– Innan man kommer till att skogen är så gammal att den kan kalavverkas så har man gallrat. Där har vi kanske grundproblemet att alla gallringar som görs idag, de görs med fokuset att göra skogen så homogen som möjligt. Hade man vänt på det så hade det varit mycket lättare sedan, säger Martin Jentzen, skogsingenjör och rådgivare i naturnära skogsbruk och skogsekologi.
Så påverkar avverkning miljön
Han förklarar att det kanske inte är just kalavverkningen i sig som är största problemet utan vad fokuset många har på väg till avverkning under åren skapar, en allt för homogen miljö.
– Så fort man avverkar så tar man två beslut. Det ena är hur man effektivast ska avverka de träd som finns och den andra frågan är vad man skapar för förutsättning för framtiden. Kalhyggen är ett enkelt svar på den första frågan, men inte lika givet på den andra.
Martin förklarar att man kan försöka satsa på så stor artmångfald som möjligt genom att se till att göra fler arter kommersiella.
– Inte bara välja de som vet att man kan sälja idag. Kolla på vad man har för naturliga arter som finns här och bibehålla dem i skogen, sen får man se till att hitta en marknad för dem istället för att välja bort dem, säger han.
Gallra för mer varierad skog
Han säger också att man kan gallra för att uppnå mer varierad täthet i sin skog.
–Idag så gallrar man för att skogen ska vara så jämntät som möjligt. Man kanske inte ens ska gallra hela utan vissa delar och man kanske kan ta ut svängarna och gallra hårdare i andra. För att sammanfatta så är det väl egentligen att skapa så varierad struktur som möjligt, säger Martin Jentzen.
För de som är rädda att artvariation och färre gallrade träd ska ge sämre ekonomiska förutsättningar så svarar Martin att det på lång sikt inte är något att oroa sig för.
–Man känner att man drar in för lite pengar just nu, långsiktigt är det inte ett bekymmer, utan det är väl omställningsfasen. Säg att man har 20 procent någorlunda gammal skog som man räknar med att man kan ta ner under kommande decennier så kommer jag och säger nej du kan bara ta en femtedel av det. Det gör inte att man blir fattigare, skogen står ju kvar.
Skogsbruksplan
Under panelsamtalet där Martin Jentzen medverkar frågar panelsamtalsledaren och arkitekten Louise Ekeroth Simons skogsägarna i publiken om de någon gång upprättat en skogsbruksplan, varpå i princip alla räcker upp handen. Sedan får publiken frågan om de känner att deras mål blev fokus? En fråga som betydligt färre räcker upp handen på.
–Det är ett tecken på att man missat dialogen mellan skogsägare och den som gör planen. Planen ska man vara nöjd med och vilja använda sig av, säger Martin Jentzen.
Skogspolitik var också på kvällens schema, där Johan Larsson, generaldirektör för Föreningen Skogen, berättade om hur svensk skog styrs både i Sverige och genom EU.
– De olika EU-länderna får inte bestämma över vårt skogsbruk, men man får bestämma över klimat, energi och biologisk mångfald. Istället för att man gör lagstiftning som styr skogen så gör man i EU lagstiftning som förbättrar klimatet, mångfalden och framförallt också på energisidan.
Johan berättar om sex stycken förordningar, vilka EU kan påverka svenskt skogbruk genom. De handlar om att återställa ekosystem och skadad natur, vilka arter man får skydda och inte skydda, om omställning till fossilfritt samt kompensation för utsläpp genom uppsamling.
–Det händer också väldigt väldigt mycket på svensk nivå för stunden, säger Johan Larsson och berättar om skogsutredningen samt artskyddsutredningen, vars delbetänkande snart ska lämnas in.
–Alla lagförslagen som kommer från EU ska först inplanteras i svensk lagstiftning, om de inte är lagar som kommer från EU för då ska de efterlevas direkt, säger Johan Larsson.
Information till EU
Johan Larsson förklarar också hur skogens data samlas in och behandlas i Sverige och EU. Sverige är unika med hur man räknar och samlar information om skogen. Johan Larsson menar att vårt sätt att vara unika är på gott och ont. Sverige har samlat information om skogen sedan 101 år tillbaka genom SLUs riksskogstaxering och har därför har väldigt bra koll på hur skogen förändras, medan de andra EU-länderna ”räknar” sin skog sedan sitt inträde i EU. Johan Larsson förklarar att det ger en skev jämförelse. Han säger också att informationen blivit fel till EU i och med olika tekniska sätt att mäta på nu och förr.
– Man fotar all skog och jämför med tidigare år. När upplösning och tekniken blir bättre så blir det väldigt lätt att man inte hänger med i identifieringen av det. Då visar det sig att Sverige avverkar jättemycket skog, men det gjorde man inte utan det var gallrat. Det var bara att upplösningen var annorlunda och då ser det ut att vara stor skillnad. Vi avverkar inte så unga bestånd i den utsträckningen, säger Johan Larsson till Tidningen Västsverige.
–När ni nu hör debatten, ser vad som händer på sociala medier och nyhetsrapportering. Så kan man gå tillbaka och leta efter bakgrundsinformation. Ni kan hitta vad som faktiskt ligger till grund för de här diskussionerna som pågår i Sverige och EU. Det här är riktigt roligt att prata om, avslutar Johan Larsson.
Tack för att du stöttar lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
