Samtidigt som processen med att bilda naturreservat av Örekilsälven från Kärnsjön till mynningen vid Munkedals hamn i Gullmarsfjorden närmar sig mål och planerna på biotoprestaurering av samma sträcka blir allt klarare diskuteras även framtiden för Torps kraftverk. Det är Örekilsälvens enda kvarvarande vattenkraftverk i huvudfåran och det ligger vid Kärnsjöns utlopp precis uppströms det Natura 2000-klassade området som om allt går som planerat blir naturreservat i slutet av nästa år.
För att leva upp till kraven i EU:s miljölagstiftning har regeringen beslutat att alla Sveriges vattenkraftverk ska ha försetts med moderna miljövillkor år 2040. Anledningen till att årtalet är satt 20 år in i framtiden är att miljöprövningen är en komplicerad process och att det finns väldigt många kraftverk som ska gås igenom.
I den nationella planen för det här arbetet anges när vart och ett av vattenkraftverken ska miljöprövas och få nya villkor av Mark- och miljödomstolen. De allra första kraftverken i planen ska ha lämnat in sin ansökan om nya miljövillkor till domstolen senast den 1 februari 2022. Torps kraftverk är tillsammans med vattenkraftverken i Örekilsälvens biflöden Munkedalsälven och Valboån ett av dessa.
– Att Örekilsälvens vattensystem är först ut har bland annat att göra med att man vill ha moderna miljövillkor tidigt för de vattenkraftverk där det finns väldigt höga naturvärden. Så att man undviker onödig miljöpåverkan alltför länge, säger Daniel Johansson som är projektledare för miljöanpassad vattenkraft på Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Daniel Johansson, projektledare för miljöanpassad vattenkraft på Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Foto: David Nyberg
Varje vattenkraftverk kommer prövas individuellt men länsstyrelserna runtom i landet kommer samordna arbetet i lagom stora grupper med flera närliggande kraftverk per grupp. På så sätt förenklas och effektiviseras processen och risken för dubbelarbete minimeras.
– När det gäller Örekilsälvens vattensystem kommer länsstyrelsen starta upp den regionala samverkansprocessen sent i år eller i början av nästa år. Där vi genomför ett förarbete till domstolsprövningen i samverkan med verksamhetsutövarna, alltså kraftverksägarna, och aktuella myndigheter, kommuner och intresseorganisationer, säger Daniel.
Ägaren av Torps kraftverk är Göteborgs stift inom Svenska kyrkan och det är därmed de som avgör hur deras ansökan om nya miljövillkor för vattenkraftverket kommer se ut.
– Men länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över vattenverksamheter. Och agerar verksamhetsutövarna på ett sätt som inte harmoniserar med vår syn på lagstiftningen så kan det mycket väl hända att vi yttrar oss i domstolen och säger att de här grejerna håller vi inte med om, det borde vara så här istället. Sen är det i slutändan alltid domstolen som bestämmer, säger Daniel.
Vad för åtgärder länsstyrelsen kommer förespråka när det gäller de nya miljövillkoren för kraftverket vid Kärnsjöns utlopp är enligt Daniel fortfarande en öppen fråga.
– Vid alla stora investeringar gör man en kostnad/nytto-kalkyl och det är det vi jobbar med tillsammans med berörda parter i den här processen. Vad är en vettig investering här? Och där är vi inte i mål ännu. Därför vill jag inte i dagsläget spekulera i vilken typ av åtgärd det i slutändan blir, utan konstaterar helt enkelt att vi jobbar med några olika scenarier.
Örekilsälven nedströms Torps Kraftverk, vid Borgmästarbruket. Foto: David Nyberg
Daniel förklarar att den fiskväg som finns idag vid Torps kraftverk är en laxtrappa som är byggd med gammal teknik och som fungerar dåligt.
– Den är brant och med relativt lite vatten så att vattnet blir väldigt turbulent. Vilket gör att fisken får mycket svårt att ta sig igenom den här fiskvägen. Bara enstaka fiskar lyckas ta sig förbi, säger Daniel.
– Och skulle det vara så att några fiskar kommer upp och vi får reproduktion uppströms, så vill de här fiskarna så småningom ut i havet igen. I och med att laxen växer till och blir stor ute i Atlanten. Då är det så att det här kraftverket saknar en så kallad fingrind framför turbinintaget. Det innebär att när fisken vill ut är det jättestor risk att fisken skadas eller rent av dödas i turbinerna.
Örekilsälven nedströms Kärnsjöns utlopp där Torps kraftverk ligger är klassat som Natura 2000-område bland annat på grund av förekomsten av lax. Andra exempel på höga naturvärden i älven är öring, ål och havsnejonöga.
Alla dessa fyra arter har ett stort behov av fria vandringsvägar och vandrar generellt långa sträckor mellan hav, vattendrag och sjöar. I och med deras stora vandringsbehov har de drabbats hårt av att en så stor del av de svenska vattendragen har byggts ut med dammar och kraftverk som begränsar vandringsmöjligheterna.
– Samtidigt är vattenkraften jätteviktig som elproducent i Sverige. Och enligt den energipolitiska inriktningen ska elproduktionen i Sverige vara hundra procent förnybar år 2040. Så då ska vi i princip enbart producera el med sol, vind och vatten. Och vad är då det förnämliga med vattenkraften? Jo, att den är reglerbar, säger Daniel.
– Det vill säga att man kan styra produktionen av el till när efterfrågan är hög, till skillnad från sol och vind. Vattnet går att samla i magasin och släppa på genom turbinerna när efterfrågan på el är hög. Och så stryper man flödet när efterfrågan är låg.
Länsstyrelsen tittar på möjligheten att bygga om dammanläggningen vid Kärnsjöns utlopp helt och hållet. Foto: David Nyberg
Förra året producerade den svenska vattenkraften 65 terawattimmar el och stod därmed för 39 procent av den totala elproduktionen i Sverige. Under samma period uppgick Sveriges nettoexport av el till 26 terawattimmar.
För att minimera förlusten av vattenkraftsel har det i samband med den nationella planen för omprövning av vattenkraften satts upp ett mål om att inte mer än en och en halv terawattimme el på årsbasis ska gå förlorad till följd av miljöanpassningen av den svenska vattenkraften som ska ske under de kommande 20 åren.
Om det ska vara möjligt att uppnå det här målet är det viktigt att de nya miljövillkoren inte blir så pass stränga att de leder till att alltför många kraftverk tvingas lägga ned och dammar rivas ut. Av samma anledning får miljövillkoren inte heller leda till att alltför mycket vatten måste släppas förbi turbinerna genom olika typer av fiskvägar.
– Ponera nu att domstolen anser att elproduktion är det absolut viktigaste vid kraftverket vid Kärnsjöns utlopp och att allt annat får stryka på foten. Då skulle domstolen kunna besluta att de får lov att nolltappa. Så att de kan samla maximalt med vatten när elpriserna är låga och sedan släppa på vatten genom turbinerna och producera igen när elpriserna är som högst, säger Daniel.
– Men det får de inte göra idag och helst inte i framtiden heller. För naturen längs med älven nedströms kraftverket är det nämligen mycket viktigt att det hela tiden finns ett tillräckligt stort vattenflöde i älven utan avbrott.
I Örekilsälven finns bland annat lax, öring, ål och havsnejonöga. Foto: David Nyberg
Utöver ambitionen att minimera mängden elproduktion som försvinner till följd av miljöanpassningarna av vattenkraften är det också viktigt att de ekonomiska kostnaderna för åtgärderna inte blir alltför höga. Detta för att de tio miljarder kronor som Sveriges åtta största vattenkraftsägare bidragit med till Vattenkraftens miljöfond ska räcka till alla åtgärder som ska göras.
– Vissa kraftverk kommer miljöanpassas med plusmeny och allt så att säga, med rejäla åtgärder. Andra kommer inte behöva göra lika många anpassningar. I och med att det finns begränsat med resurser i systemet måste man prioritera och försöka lista ut hur man får mesta möjliga miljönytta för pengarna. Och självklart vill vi se rejäla åtgärder i ett vattendrag som är så värdefullt som Örekilsälven, säger Daniel.
– Vi vill se en effektiv fiskväg som fungerar för både upp- och nedströmsvandring året om. Och det finns en rad olika alternativ som man skulle kunna tänka sig för att uppnå det. En åtgärd med plusmeny skulle kunna innebära att man bygger om hela dammen. För att kunna miljöanpassa den maximalt.
Jag gissar att det skulle kunna bli ganska dyrt att ersätta den gamla dammen med en ny?
– Ja, det är klart att det kostar mycket pengar, så är det. Å andra sidan så kostar det mycket pengar att göra normala miljöanpassningsåtgärder också.
Ett billigare alternativ borde väl vara att ta bort dammen helt och hållet utan att ersätta den med en ny damm?
– Ja, men Kärnsjön har reglerats med damm i flera hundra år och samhället har anpassats efter det. Lysekils kommun tar sitt dricksvatten därifrån. Skulle du ta bort dammen skulle Kärnsjön sjunka och vattnet skulle inte räcka. Så det måste finnas en damm, säger Daniel.
Vid Harska råvattenpumpstation vid Kärnsjön tar Lysekils kommun sitt dricksvatten till invånarna. Tack vare fördämningen vid Torps kraftverk ryms mer vatten i sjön än vad som hade varit fallet annars, vilket är en stor fördel för Lysekil. Foto: David Nyberg
Vid andra vattendrag där utrivning av damm och kraftverk inte anses vara ett lämpligt alternativ men där man ändå vill ge bästa möjliga förutsättningar för så många fiskarter som möjligt att passera både upp- och nedströms är det vanligt att man bygger ett omlöp, en naturliknande bäck, förbi kraftverket.
– Det är förmodligen inget hett alternativ här. Eftersom det är en ganska trång ravin och en fallhöjd på 7-8 meter som måste byggas bort. Det skulle krävas en flera hundra meter lång bäck som då måste byggas i den här branta terrängen. Det är naturligtvis otroligt avancerat och kostsamt, säger Daniel.
Jämfört med att bygga ett omlöp skulle det vid Torps kraftverk inte bli riktigt lika komplicerat och dyrt att istället bygga en slitsränna förbi kraftverket. Alltså en betongränna med lameller i med slitsöppningar, som fungerar ungefär som en konstgjord bäck fast med brantare lutning och som därmed inte heller tar lika stor plats.
En slitsränna skulle göra det möjligt för betydligt fler fiskar att passera jämfört med den befintliga laxtrappan, men den skulle inte fungera för alla fiskarter. Så det är inte alls självklart att det är slitsränna som det i slutändan kommer att bli.
– Jag var inne på det förut, att här har vi ett Natura 2000-område med reservatsbildning på gång. Det här är ett av de finaste vattendragen i hela länet. Det är till och med av riksintresse för friluftsliv och naturvård, säger Daniel.
– Det betyder att vi tittar på möjligheten att få till riktigt snygga åtgärder här. Alltså att man bygger om dammen helt och hållet och verkligen miljöanpassar Kärnsjöns reglering.
