– Nästan majoriteten av de vanliga matfiskarna i större storlek är rödlistade, säger Helen Sköld, akvariechef på Havets hus i Lysekil.
Glänsande fiskfiléer ligger uppradade och lockar i fiskaffären. Där finns torsk, kolja, havskatt, kummel och räkor. Men som konsument är det mycket att tänka på när man handlar fisk. Samtliga av de nämnda arterna finns med på Artdatabankens rödlista.
Torsk och lax är två av Sveriges mest populära fiskar. Bland storsäljarna finns även sill/strömming, räkor, sej, tonfisk, regnbåge och alaska pollock. Dessa arter står för 75 procent av svensk fiskkonsumtion, enligt Världsnaturfonden WWF.
– Trycket blir för högt på de vanligaste arterna, vi måste våga testa nya, säger Inger Melander, ansvarig för WWF Fiskguide.
Joakim Sandberg driver Fiskaffären i Hunnebostrand, även han ser att torsk och lax säljer bäst.
– Det har nog hållit i sedan folk var yngre. Det var torsk som gällde, det var det man fiskade och käkade. Insjöfisk säljer vi nästan aldrig, folk vill gärna handla lokalt fiskad fisk, säger Joakim Sandberg.
Men att fisken är lokalt fångad är ingen garanti för att den är miljövänlig.
– Bara för att det är fiskat av svenskt fiske eller i vår närmiljö betyder inte att det är hållbart. Man måste kunna tänka sig att äta fisk som är fiskad av andra länder och våga variera sitt intag, säger Inger Melander.
Fiskeredskap skadar bestånden
Helen Sköld, akvariechef på Havets hus, beskriver flera problem med fiskindustrin. Det handlar inte bara om överfiske och att fiskbestånden mår dåligt. Det räcker inte att titta på vilket hav fisken fiskats i. Metoden för att odla fisk och fiskeredskapen som används spelar också in eftersom de påverkar både miljön och bestånden.
– Branschen måste ställa om som vi gjorde med bananerna. Förr kunde man äta kravmärkt banan och köpa bananer med gift på. Nu är det ju bara kravbananer i butikerna. Så det är ju åt det hållet man vill, säger Helen Sköld.
Ytterligare ett problem är spökfisket. Det innebär att fiskeredskap som tappats på botten fortsätter att fånga fisk. Enligt en studie av IVL Svenska miljöinstitutet hamnar 3900 hummertinor i havet på Västkusten varje år.
– Det är faktiskt en ganska stor del av fiskeresursen i havet som går förlorad för att de fastnar i förlorade redskap, säger Helen Sköld.
Rödlistad eller rött ljus
Att en art är rödlistad eller har rött ljus i Fiskeguiden är två skilda saker. Artdatabanken rödlistar fiskar som är hotade och riskerar att dö ut. Den senaste listan publicerades år 2020, nästa lista kommer år 2026. WWF Fiskguiden är istället som en konsumentguide för mer hållbara val av fisk och skaldjur. Guiden fungerar som ett trafikljus där konsumenter rekommenderas att äta de arter som fått grönt ljus. De med gult ljus bör endast ätas tre till fyra gånger om året och de med rött ljus ska inte ätas alls.
– Färgen på ljuset handlar om hur beståndet mår, hur fisket bedrivs, vad det har för ekosystempåverkan och hur förvaltningen, skötseln och kontrollen ser ut, säger Inger Melander, ansvarig för Fiskguiden.
WWF rekommenderar konsumenter att äta fisk och skaldjur med grönt ljus. Andrahandsvalet är att gå efter certifieringarna Krav, MSC för viltfångade arter och ASC för odlade arter.
Enligt Joakim Sandberg köper fiskaffärerna in fisk efter utbud och efterfrågan. Det är priset på fisken och kundernas efterfrågan som avgör vad som hamnar i disken. Sedan är det upp till konsumenterna att handla efter Fiskguiden.
– När räkorna rödlistades då tänkte vi att nu händer det grejer, vi kommer inte sälja så mycket räkor. Men vi märkte inte av någonting, så jag vet inte om folk kollar på sådana listor, säger Joakim Sandberg.
Sej är det nya valet
Trots att fisk och skaldjur är nyttigt behöver konsumtionen förändras för att ge bestånden en chans att återhämta sig.
– Jag skulle vilja slå ett slag för andra råvaror, som alger och sjöpungar. Sjöpungsfärs funkar jättebra som alternativ till hamburgare, säger Helen Sköld.
De senaste tio åren har Joakim Sandberg sett en förändring från att kunderna tidigare köpte en hel fisk och tog tillvara på allt, till att idag endast köpa fiskfiléer.
– Nu vill folk gärna ha benfritt, filéat, helst färdiglagat om det går, skrattar Joakim Sandberg.
Helen Sköld tipsar även om att äta mer krabba, odlade musslor och sej, tre arter som inte är rödlistade.
– Sej är väldigt underskattat, det är ofta ett bra pris på den. Många ser den lite gråa färgen men tillagar man den får den samma färg som de andra vita fiskarna. Den funkar precis lika bra som torsk och kolja, säger Joakim Sandberg.
Lagstiftning krävs
Helen och Inger är överens om att en förändrad lagstiftning och hårdare reglering är nödvändig för att förbättra fiskbestånden.
– Som konsument kan man säga “jag vill inte köpa den här produkten”. Det skickar en signal. Men om man sedan går ut och röstar för ett parti som inte lägger några pengar på miljösatsningar eller inte bedriver en hållbar havs- och fiskeripolitik, spelar det inte riktigt någon roll vad man gör i butiken, säger Inger Melander.
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
