Globalt värmerekord under 2024 gav den näst längsta växtsäsongen i Sverige i modern tid. Tolv dagar längre säsong jämfört med vad som var normalt i slutet av 1800-talet.
Och sex dagar längre än genomsnittet under perioden 2011 till 2023, berättar Ola Langvall, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och samordnare i Svenska Fenologinätverket för universitetets nyhetsbrev.
Till och med sugrören ger han sig på, Donald John Trump, USA:s 47:e president, som ännu en gång sagt upp Parisavtalet, liksom han gjorde när han var president förra gången, 2017 – 2021. De 195 länder som skrev under Parisavtalet kom överens om att den globala temperaturökningen måste hållas under 2°C men strävan skulle vara att begränsa den till 1,5°C. Det skulle ske genom att framför allt minska utsläppen av växthusgaser.
Men så har inte skett! Tvärtom! I januari samma år, 2015, som mötet i Paris ägde rum var halten av den viktiga växthusgasen koldioxid i atmosfären 399,15 ppm (miljondelar). I januari i år, 10 år senare, har halten koldioxid stigit till 426,24 ppm. Ökningstakten, år för år, ligger på omkring 2 till 3 ppm.
Undra därför inte på att den globala medeltemperaturen under 2024 stigit med +1,5°C sedan förindustriell tid. Tio år tidigare, 2014, var noteringen +0,96°C.
Och förra årets rekordvärme följs av ännu ett rekord, denna gång för detta års januari vars globala genomsnittstemperatur var +1,75°C. Den varmaste januarimånad som någonsin noterats. Allt enligt EU:s klimattjänst Copernicus. Det som förvånar forskarna är att detta rekord inträffar trots att väderfenomenet på Stilla havet, El Niño, med åtföljande värme, nu förbytts i en kyligare period, kallad La Niña.
Till DN säger klimatforskaren vid organisationen Berkeley Earth, Zeke Hausfather, att det med ökande säkerhet finns bevis på en acceleration av uppvärmningen de senaste två decennierna.
Svenska Fenologinätverket kartlägger med hjälp av medborgarforskning, det vill säga allmänhetens observationer, vår- och hösttecken. För sina analyser har forskarna tillgång till observationer sedan 150 år. Ämnet fenologi handlar om hur naturens säsongsväxlingar anpassar sig till klimatet och nätverket håller koll på hur ekosystemen påverkas av ett förändrat klimat. På våren vill nätverket ha rapporter från allmänheten om vitsippans, tussilagons, sälgens och häggens blomning, samt björkens, aspens och häggens lövsprickning. På hösten gäller det björkens, aspens och häggens höstfärger. Den som vill vara med och bidra kan rapportera till naturenskalender.se. På den återfinns såväl Växtkalendern som Fågelkalendern samt ett antal naturkollar. All den ständigt växande kunskap om utvecklingen av naturen över hela Sverige som finns samlad i Naturens kalender ger också en bild av vad en allt högre temperatur innebär rent konkret för både fågelliv och växtligheten.
Så rapporterar LRF Norrbotten om fler skördar, ökad självförsörjningsgrad och numer är september nästan en sommarmånad, säger ordföranden Jenny Karlsson till SVT Nyheter Norrbotten.
All anledning finns att vi här uppe i ”Höga Nord” har koll på utvecklingen med särskilt temperaturökningen i åtanke. Om ökningen sedan förindustriell tid på global nivå var +1,5°C förra året så var den hela +2,6°C här hemma i Sverige. Det är framför allt den stora landmassan på norra halvklotet som gör att ökningen är större här, men också brist på snö och isfritt hav i Arktis medverkar till att mark och hav absorberar, tar upp värmeenergin från solen.
Mycket av det som sker just nu i maktens USA känns både skrattretande och sorgligt. Kanske mest sorgligt. Som ett trotsigt barn, som kastar allt föräldrarna sagt överbord, agerar världens mäktigaste man, Donald John Trump. Medan klimatrelaterade åtgärder skrotas görs satsningar på olje- och gasutvinning. Parisavtalet sägs upp. Och sugrör av plast ska åter tillåtas. Medan världen drunknar i plast, havet inte minst, plast som till och med letar sig in i våra kroppar, så ger oss Trump plastsugrören åter och Tidöregeringen i Sverige avskaffar skatten på plastpåsar. Ska man skratta eller gråta?
Lästipset denna månad är ”Klimatet och människan under 12 000 år” av Fredrik Charpentier Ljungqvist, utgiven på Dialogos förlag 2017.
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
