Skogsstyrelsen
https://www.skogsstyrelsen.se/om-oss/internationellt-arbete/eu-arbete/
Handlar om EU:s inställning till skogen och visar att det finns starka krafter som vill vrida tiden i led igen.
Nu gäller det för oss alla, inte bara prins Hamlet, ”att den vrida rätt igen”. Och det brådskar; även om vi kan hoppas att det senaste årets alla klimatrekord är tillfälliga så vet vi nu att tiden är ur led.
Aningens hoppfullt är det att så många; både företag, organisationer och människor, inser allvaret och är beredda att ta ansvar för klimatet. Lite varstans pågår intressanta klimatprojekt och tiden känns alltmer inne för att rätt det, i.e. klimatets utveckling, vrida. Regeringens velande om procenten inblandning av biobränsle i de fossila drivmedlen, den så kallade reduktionsplikten, visar hur svårt det är att motsätta sig pågående utveckling.
EU:s skogsstrategi
En annan fråga som bekymrar svenska intressen är EU:s skogsstrategi som starka krafter påstår hotar svenskt skogsbruk och träindustrin. (Se månadens lästips)
Men träd är viktiga ur klimatsynpunkt inte bara för att de fångar in koldioxid. I deras bark lever nämligen mikrober som konsumerar metan, mycket metan; preliminära beräkningar tyder på mellan 24,6 och 49,9 miljoner ton.
Klimatnytta
Jordens alla skogar spelar alltså inte bara en viktig roll som så kallade kolsänkor, det vill säga att de genom fotosyntesen tar upp växthusgasen koldioxid och med hjälp av vatten och solenergi omvandlar den till syre och druvsocker. Dessutom visar alltså forsk- ningsrön från universiteten i Linköping och Birmingham att mikrober i trädens bark fångar in och bryter ner metan, en mycket aggressiv växthusgas. Något som ytterligare ökar trädens klimatnytta; enligt forskarnas beräkningar med tio procent. Slutsatsen blir därför att både nyplantering av träd och minskad skogsavverkning är bra åtgärder för att minska klimatpåverkan.
En femtedel av pågående klimatförändring orsakas av just metan; en gas vars molekyler består av en kolatom och fyra väteatomer. Detta medan koldioxiden orsakar hela hälften av temperaturhöjningen. Understundom kallas metan för sumpgas eftersom den bildas vid nedbrytning av organiskt material i syrefattiga miljöer.
Sensationella upptäckt
Det är i en artikel på sajten forskning.se som forskarna berättar om sina smått sensationella upptäckt; att inte bara markens mikroorganismer utan även de som finns i trädens bark konsumerar metan.
Metan är synnerligen aggressiv och har hela 83 gånger större verkan än koldioxid på jordens uppvärmning. Som tur är har metan betydligt kortare livslängd i atmosfären, nämligen 8-10 år. Detta medan 50 procent av koldioxiden finns kvar efter 40 år och 20 procent stannar i atmosfären i hela 10 000 år.
Stora utsläpp
Under år 2020 beräknas utsläppen av metan till 608 miljoner ton, varav 65 procent beräknas härröra från mänsklig verksamhet. Mest metan kommer dock från naturliga våtmarker. Även utvinning av kol, olja och naturgas ger stora utsläpp av metan liksom idisslande djur, tamboskap såväl som vilda djur. Till och med världens alla termiter står för en inte obetydlig del av utsläppen av metan.
Som jämförelse beräknas koldioxidutsläppen år 2022 ha uppgått till hela 37 150 miljoner ton varav Kina stod för 30,7 procent och USA för 13,6 procent. Sveriges koldioxidutsläpp var 36 miljoner ton samma år.
