Känns alltid lite extra konstigt när faktumet att man fyller år innebär att man byter första siffran i sin ålder. I förra veckan gick jag över gränsen mellan 30 & 40. En känsla som kanske inte var helt kanon. Men samtidigt skall jag absolut vara tacksam för förmånen att få fylla år. Alternativet att inte göra det känns definitivt inte lockande.
Att ha nära och kära som ger en fina presenter är definitivt något att också vara tacksam över. Årets tema verkade vara motordrivet. Från sambon fick jag ett kryptiskt kort där det stod att jag skulle få komma till ett riktigt spa. Förstod inte alls först vad som menades. Varken han eller jag är särskilt förtjusta att i gå på spa. Sedan kopplade jag när det också fanns en liten racerbil i paketet. Presenten innebar en resa till Belgien för att titta på Formel 1 på banan Spa-Francorchamps eller som den i folkmun kallas; Spa. Då kändes det helt plötsligt lite bättre att fylla år och roligt att ha något att se fram emot under året.
Några dagar senare hade vi lite kalas med familjen. Då levererades nästa present på motortemat. För andra gången i livet fick jag äran att få en moped. Eller snarare få tillbaka min gamla moped. En blå Compact som absolut inte var ny när jag körde med den i 15-årsåldern. Nu är vi båda två ytterligare 25 år äldre men fortfarande lika pigga och raska. Vid provkörningen kunde jag dock konstatera att jag nog blivit lite fegare med åren. Tyckte den gick väldigt fort. Kan inte minnas den känslan alls när jag sist åkte moped som tonåring. Då tyckte man allt att det kunde gå lite fortare. Kan lugnt säga att det i alla fall inte gjorde mig sugen på att ta MC-kort som annars kan vara vanligt att göra när man hamnar i 40-års-
kris. Jag blev också imponerad över hur jag fixat alla tekniska funktioner på mopeden när jag var så ung. Tog åtminstone tre omstarter nu innan jag kom i väg och jag kommer säkert behöva ringa brorsan nästa gång jag skall ut och åka och har glömt hur jag skall göra. Först skall jag dock skaffa en hjälm. Varken ridhjälm eller bygghjälm som är de hjälmtyper som finns i min ägo känns helt ändamålsenliga.
Som att det inte vore nog med presenter så fick jag även en liten polygrip. Min bror pratade sig varmt om att det är ett väldigt användbart verktyg att ha i fickan och jag sa troligen att ”en så skulle man ha handväskan”. Så nu har jag en liten polygrip i handväskan. Den ligger i samma fack som mitt 3,5-metersmåttband och mina två små minisett med skruvmejslar. Som min kollega sa ”då kommer du väl fastna i säkerhetskontrollen på flygplatsen igen”. Mitt måttband och mina skruvmejslar var inte helt uppskattade sist men kom med på flyget efter att säkerhetsvakten dubbelkollat deras farlighet med sin chef. Allt medan kollegorna fick stå och vänta på att jag skulle bli klar. Tänker dock att nyttan av verktygen förhoppningsvis överväger omaket. Senast förra veckan fick jag nytta av skruvmejslarna när det saknades verktyg på en besiktning och en liten kabel i ett apparatskåp skulle kopplas ur.
Så jag tänker att jag i alla fall är väl rustad för 40-årsåldern. Jag är i alla fall gammal nog för att veta att det är bra att ha lite ”bra-att-ha-saker” i sin väska om det blir kris. Nu väntar jag bara på ett bra tillfälle att plocka fram polygripen.
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
