Den här förändringen har diskuterats i många år och varför det inte har skett tidigare kan man undra. En grupp som motsatt sig förändringen är förskollärarna och deras fack, och antagligen är det också det som varit en viktig orsak till att ingenting har hänt.
I riksdagen bör detta inte förorsaka någon större debatt. Jag tror att alla har haft siktet inställt på den här förändringen men haft någon slags beröringsskräck i frågan med tanke på förskolepersonalens invändningar.
Det naturliga är ju nu att man genomför en process där så småningom förskolepersonalen just arbetar på förskolan
och grundskollärare på grundskolan. Det skulle ju kunna innebära att de som idag är förskollärare erbjuds en slags validering där deras kunskaper tas till vara och möjligtvis kompletteras så att de kan följa med klasser längre upp i åldrarna.
Grundskollärarutbildningen på högskolan kan kompletteras med utbildning i hur verksamheten för sexåringarna i den nya förstaklassen skall bedrivas. Förskollärarutbildningen koncentreras till verksamhet lämplig för barn upp till fem års ålder. Det kommer att bli enklare och klarare för alla inblandade.
Att börja skolan vid sex års ålder är inte något unikt. Det sker i många länder och i en del länder startar skolplikten tidigare än så, och då är det ofta en slags förskola till en början.
Enligt min mening vore det bra med en obligatorisk förskola redan från fyra års ålder. I kombination med den insikt som nu blivit allmän i de flesta läger om att skärmtiden skall begränsas för de yngsta barnen kan man på det sättet göra barnen likvärdigt förberedda för skolan när den väl börjar.
Det skulle innebära en ökad likvärdighet också för barnen till utrikes födda och som annars ofta kommer till skolan med alldeles för dåliga kunskaper i svenska. Att skärmarna nu inte skall finnas för våra yngsta barn på förskolorna borde också kunna innebära en återgång till en tidig tillvänjning till fysiska böcker. Först bilderböcker och böcker som barnomsorgspersonal och föräldrar kan läsa för barnen och sedan successiv böcker för läsinlärning som kan innebära att alla barn tidigt får bekanta sig med alfabetet.
Det känns som en Pix-böckernas återkomst och det i sin tur en möjlighet att få till en nystart för läsandet bland barn och unga. Det behövs. Läskunnandet går ned och allt för många läser aldrig en bok. Inlärning, utbildning, hänger på om man kan läsa, vare sig det är på en skärm eller på ett papper.
Tyvärr innebär inte detta förstås att allt blir bra i den svenska skolan med de här reformerna. Ojämlikheten har ökat mellan barn till studievana föräldrar och barn som kommer från hem där studier inte prioriterats. Friskolereformen har
av forskare både i Sverige och utomlands utpekats som en grund till detta, men det har tyvärr våra riksdagspolitiker i princip i alla läger valt att bortse ifrån.
Men tidigare skolstart och ett stopp för skärmar för de minsta barnen är åtgärder som kommer att ge barnen i den svenska skolan mer likvärdiga förutsättningar att klara skolan på ett bra sätt.
