Tång och alger kan ha en stor betydelse för att hantera en växande världsbefolkning och miljöbelastning. Algerna har lågt koldioxidavtryck och genom att ta upp fosfor, kväve och koldioxid i vattnet minskar de övergödning och försurning i havet.
Nu under våren är det tångens högsäsong. När ljuset kommer tillbaka börjar de flesta arterna att växa igen. Någon som redan varit i vattnet är tångdykerskan Linnéa Sjögren.
– Man plockar årets nya skott, som med sparris, säger hon.
Tång kan ätas året om men under resterande årstider plockas endast vissa sorter. Det går däremot att förvara skörden, genom att torka eller frysa in den.
– Jag har tång på lut i kylskåpet, tångsalsa, tångkimchi, tångolja, picklad tång och sedan har jag något tångbubbel.
Matmagasin 2008
Linnéa Sjögren arbetade som bibliotekarie när hon läste om tång för första gången, i ett matmagasin 2008. Några år senare paddlade hon kajak och upptäckte tången från vattnet. Tillsammans med sin dåvarande sambo började hon experimentera och fundera på vad de kunde göra med den. Linnéa dammade av det gamla matmagasinet och stämde träff med kocken och algprofessorn som artikeln handlade om.
– Då insåg jag att vi importerar alger från andra sidan jordklotet. Det är så onödigt när de är lika fina här hemma. Och vid den tidpunkten var det ingen som jobbade med detta, säger Linnéa.
Tillsammans med sambon startade hon företaget Catxalot för drygt tio år sedan.
Verksamheten
– Vi körde igång verksamheten i januari 2014. Den första april ringde kocken Tommy Myllymäki och ville ha lokal tång till den här kocktävlingen Bocuse d’Or.
Idag driver Linnéa verksamheten ensam. I Grundsund, Grebbestad och på Smögen håller hon matlagningskurser, guidade turer med snorkling eller paddling och tångretreat. Besökarna får lära sig allt ifrån hur man plockar tång till hur den bäst tillagas. Linnéa har även en Seaweed Masterclass där deltagare blir certifierade tångguider.
Besöksnäringen
Nu arbetar hon även tillfälligt som delprojektledare på Svinesundskommittén. Där utvecklar hon besöksnäringen och för in tång på hotell, campingar, restauranger och guidade turer i området.
Europeiska kommissionen tror att utbildning och matlagningsprogram om alger kommer att förbättra den allmänna kännedomen och därmed öka råvarans efterfrågan. Linnéa ser redan hur allt fler hushåll intresserar sig för tång.
– Jag ser ju den där chocken hos människor som aldrig har snorklat förut. De blir alldeles hänförda och fascinerande över den parallella värld som faktiskt är under vattnet, säger Linnéa.
Seaweed for Europe uppskattar att efterfrågan på tång i EU kan öka från 270 000 ton år 2019 till åtta miljoner ton år 2030. Den stora ökningen skulle minska mängden fosfor och kväve i haven med tusentals ton. Samtidigt skulle de årliga koldioxidutsläppen reduceras med 5,4 miljoner ton.
Proteinrik råvara
Tång har många användningsområden. Den kan bland annat användas till djurfoder, läkemedel, biobaserade förpackningar, kosmetika, biobränslen, samt avloppsvattenrening. Idag blir det även vanligare att dekorera och smaksätta maten med den. Tång är en proteinrik råvara som innehåller kostfiber, mineraler och vitamin B12.
– Det är ju faktiskt havets grönsaker som vi kan komplettera vår mat med. Man kan tänka på den som spenat eller grönkål.
Linnéa berättar att hon aldrig steker pannkakor eller bakar bröd utan sockertång.
– Det blir liksom mustigare och smakar mer på något sätt. Det är den här umami-effekten som gör att de får ett lyft helt enkelt.
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
