Samtidigt som elpriserna hos de allra flesta elbolag ökat till rekordnivåer finns det några elproducenter som säljer elen till betydligt lägre priser. Ett av dessa är Sveriges vindkraftkooperativ ekonomisk förening.
Kooperativet har idag tretton vindkraftverk från Övertorneå i norr till Simrishamn i söder utspridda över Sveriges alla fyra elprisområden. Dessutom har de även en solcellspark i Frillesås mellan Kungsbacka och Varberg.
Den totala elproduktionen ligger på knappt 70 gigawattimmar årligen, varav knappt 2 gigawattimmar från solkraftsparken i Frillesås.
Produktionsanläggningarna ägs av föreningen som i sin tur ägs av och styrs av medlemmarna som investerat i föreningen genom vindkraftsandelar.
Sveriges vindkraftkooperativs styrelseordförande Hans Björkström berättar att varje andel kostar 1 200 kronor och ger andelsägaren rätt att köpa 100 kilowattimmar el till medlemspris av kooperativet varje år.
Hans Björkström, ordförande för Sveriges vindkraftkooperativ. Foto: Carina Nilsson
Om man vill kan man köpa så många andelar som krävs för att täcka hela sitt elbehov. Men man kan också välja att köpa färre andelar så att man får el till medlemspris för en del av årsförbrukningen och vanligt marknadspris för resten av elen som man använder.
– Vi har döpt vårt elhandelskoncept till Evig El dels för att vinden och solen är eviga energikällor. Dels för att tydliggöra att det inte finns någon bortre gräns för hur länge man kan ha nytta av investeringen. Dina barnbarns barnbarn kan ha nytta av det här, säger Hans Björkström.
Andelarna är nämligen inte personliga utan kan säljas eller skänkas vidare till någon annan när man själv inte behöver dem längre.
Utöver att andelsägarna får ett lägre elpris går sedan förra året även en del av vinkraftkooperativets intäkter tillbaka till andelsägarna i form en direkt återbäring på 20 öre per år och outnyttjad kilowattimme till de medlemmar som har fler andelar än vad deras elanvändning motsvarar.
Resten av vinsten som föreningen gör på försäljningen av elen läggs på att utveckla verksamheten genom att bygga nya vindkraftverk och solcellsparker eller köpa in nya färdiga anläggningar.
På så sätt ser man till att elproduktionen inte upphör den dagen vindkraftverken och solcellsparkerna har nått slutet av sin livslängd och måste avvecklas, utan att gamla anläggningar ersätts med nya.
Vindkraftsparken Trädet mellan Ulricehamn och Falköping består av tre vindkraftverk på 3,5 megawatt vardera. Foto: David Nyberg
Sveriges vindkraftkooperativ ekonomisk förening grundades 1998 och under de 24 år som har gått sedan dess har kooperativet successivt vuxit och utökat produktionskapaciteten med allt fler och allt större anläggningar.
Föreningens senaste vindkraftstillskott är vindkraftsparken Trädet mellan Ulricehamn och Falköping som också är deras största investering hittills.
– Parken kostade drygt 120 miljoner och består av tre vindkraftverk på 3,5 megawatt per styck. Vi nästan dubblerade föreningens produktion när vi tog över den i februari förra året, säger Hans Björkström.
Efter att i drygt 20 år ha fokuserat helt och hållet på vindkraft byggde Sveriges vindkraftkooperativ sin första och hittills enda solcellspark år 2019, och bara två år senare utökades parken med en andra etapp till en sammanlagd toppeffekt på 1,5 megawatt.
– Så den är ganska rejäl, säger föreningens styrelsesuppleant och solenergiexpert Lars Andrén.
Han förklarar att solcellsparken ligger alldeles intill E6:an och motorvägsavfarten vid Frillesås, och att den står på ett område där det sedan tidigare ligger överbliven sten från ett tunnelbygge, och att marken därför ändå inte kan användas för varken odling eller bostäder.
Vindkraftskooperativets första solcellspark ligger i Frillesås och har en toppeffekt på 1,5 megawatt. Foto: David Nyberg
– Parken har gått extremt bra, över all förväntan. Eftersom elpriserna har gått upp så har vi fått en betydligt bättre avkastning där än vad vi hade räknat med från början.
Lars Andrén berättar att Sveriges vindkraftkooperativ fortfarande arbetar för att utöka produktionen även med mer vindkraft, men att solkraftsparker kan komma att bli en allt viktigare del av verksamheten framöver.
Efterfrågan på andelar i föreningen är som störst i elprisområde 3 och 4, som ligger i södra delen av landet, där elpriset också är som högst. Därför är det framför allt där man letar efter nya objekt att investera i.
Föreningen strävar nämligen efter att ha en så god balans som möjligt mellan elproduktionen i vind- och solkraftsanläggningarna och elanvändningen hos medlemmarna i varje enskilt elprisområde. Och just vindkraftsparker blir det allt svårare att få tillstånd för på marker i södra delen av landet.
– Det är lite mer komplicerat att få tillstånd för vindkraftverk än för solkraftsparker, även om dessa också måste genomgå en noggrann tillståndsprövning, säger Lars Andrén.
Utöver att bygga fler vind- och solkraftsparker siktar föreningen även på att komplettera deras största parker med vätgasproduktion.
Sveriges vindkraftkooperativ ekonomisk förening producerar knappt 70 gigawattimmar el årligen. Foto: David Nyberg
Tanken med detta är att de då ska kunna producera vätgas av elen när det blåser mycket och elpriset är lågt, och sedan göra el av den lagrade vätgasen att leverera ut elnätet när efterfrågan på el är stor och elpriset är högt.
– Vi har varit nere i Danmark och tittat på Siemens tillverkning av elektrolysörer, säger Sveriges vindkraftkooperativs styrelseordförande Hans Björkström.
Var föreningens första vätgasanläggningar kan komma att placeras är ännu inte bestämt men det lutar åt Västsverige.
– Det vi har siktat in oss på är Västkusten. Och det är ju Trädet och utrustningen som vi har nere i Frillesås, säger Hans Björkström.
Under den allra största delen av vindkraftskooperativets historia har elpriset för medlemmarna varit väldigt stabilt och lågt och samma för alla medlemmar över hela landet.
Men under de senaste åren har priset på elen för många av föreningens medlemmar stigit kraftigt genom ett antal prishöjningar.
Från att elpriset år 2019 var lägre än 30 öre per kilowattimme för andelsägare i alla fyra elprisområden ser priset ut att snart ha mer än tredubblats på bara tre år för en stor del av medlemmarna.
När vindkraftsparken Trädet stod klar och lämnades över till Sveriges vindkraftkooperativ i februari förra året nästan dubblerades föreningens sammanlagda elproduktion, berättar Hans Björkström. Foto: David Nyberg
Föreningen har nämligen beslutat om att en prishöjning ska ske den 1 oktober i år till en krona per kilowattimme här i elprisområde 3 (södra Mellansverige) och en krona och 25 öre för elprisområde 4 (södra Sverige).
Huvudskälet till prishöjningarna på medlemselen är enligt Lars Andrén att den kraftiga vindkraftsutbyggnaden som skett under de senaste åren har gjort att den totala tillgången på el i Sverige blir betydligt större när det blåser mycket jämfört med när det blåser lite.
I och med att elpriset styrs av tillgång och efterfrågan leder det här till att elpriset generellt är lägre när det blåser mycket och kooperativets vindkraftsverk producerar som mest. De får därför mindre betalt för det överskott av el som de kan sälja på marknaden vid goda vindförhållanden efter att medlemmarnas egna elbehov har täckts.
När det blåser lite och kooperativet behöver köpa in el för att täcka medlemmarnas behov är elen i stället relativt dyr. Den kraftiga höjningen av elpriserna som skett den senaste tiden på elmarknaden generellt har gjort att skillnaderna mellan högt och lågt pris har ökat ytterligare mätt i kronor och ören.
Höjningen av priset på andelselen blir ett sätt att täcka upp för kostnaden som den här ekonomiska obalansen innebär för föreningen.
Lars Andrén menar dock att det trots prishöjningarna fortfarande är mycket fördelaktigt att som elkonsument investera i andelar i Sveriges vindkraftkooperativ.
– Tidigare så har vi haft ett extremt lågt pris, som har legat fast i många, många år. Nu blir det en lite större risktagning för att man inte vet vad elpriset blir. Sen kommer det alltid vara konkurrenskraftigt mot andra elhandlare, säger Lars Andrén.
Lars Andrén, solenergiexpert på Sveriges vindkraftkooperativ. Foto: Tom Bengtsson
Han berättar att föreningen i och med de höga elpriserna på den ordinarie elmarknaden får in väldigt många förfrågningar om att köpa vindkraftsandelar i föreningen.
– Det är ett enormt intresse just nu, säger Lars Andrén.
I elprisområde 4 längst i söder har föreningen inte plats för fler andelsägare men i alla andra elprisområden finns det än så länge andelar till försäljning.
Förutom att man genom att köpa vindkraftsandelar kan sänka sina elkostnader menar Lars Andrén att även samhällsnyttan som investeringen innebär är en viktig poäng med att köpa andelar i kooperativet.
– Man är med och driver utvecklingen av ren och förnybar elproduktion genom att man själv satsar kapital i det.
Ju mer vind- och solkraft som byggs i Sverige desto mer el kan vi exportera till andra länder i Europa och minska behovet av elproduktion med fossila bränslen som kol, olja och gas där.
Energirådgivaren Petter Bergman på Stenungsunds kommun menar även han att en investering i vindkraftsandelar kan vara ett enkelt sätt att låta sina eventuella besparingar göra mer nytta för samhället jämfört med att ha dem liggandes på ett vanligt bankkonto.
Genom att hjälpa till att finansiera nya vind- och solkraftsparker bidrar man till minskade koldioxidutsläpp, ökad elproduktion och lägre elpriser.
Petter Bergman, kommunal energirådgivare för invånarna i Stenungsund, Tjörn, Orust och Lilla Edet. Foto: Kajsa Grevås, Stenungsunds kommun
När det gäller den privatekonomiska aspekten av andels-el kan han inte ge riktigt lika klara besked.
– Nu när elpriserna springer i väg kan det kanske vara ett sätt att få en lite, lite större säkerhet på priserna. Även om det är en väldigt rörlig marknad och svårt att förutse ekonomin i det, så får man en viss försäkring mot höga priser, säger Petter Bergman.
– Det blir lite som att investera på börsen och jag vet inte om jag kan ge några såna investeringstips.
Framför allt för personer som inte har möjlighet att sätta upp solceller på taket menar Petter Bergman att vindkraftsandelar kanske skulle kunna vara ett bra alternativ.
En stor fördel med egna solceller jämfört med andelar i ett vindkraftskooperativ menar han är att man då har elproduktionen bakom sin egen elmätare.
På så sätt slipper man energiskatt, överföringsavgift från nätägaren och moms på den egenproducerade solcellselen som man förbrukar själv, till skillnad från om man köper elen från ett vindkraftskooperativ som skickar elen till andelsägarna via elnätet.
I och med de stora besparingarna som man vid dagens elpriser kan göra genom att ha egna solceller på taket är intresset för att investera i egen solkraft väldigt stort just nu.
– Det finns leverantörer som har flera hundra kunder i kö, och sex månaders väntetid, säger Petter Bergman.
En fördel med solceller på den egna fastigheten jämfört med andelar i ett vindkraftskooperativ med elproduktionen långt från användaren är att den egenproducerade solcellselen som man förbrukar själv inte behöver transporteras över elnätet. Foto: David Nyberg
Innan man bestämmer sig för att investera i solceller eller vindkraftsandelar menar Petter Bergman dock att man bör göra en grundlig översyn över sin elanvändning och vidta lämpliga åtgärder för att minska behovet av tillförd energi från första början.
Som viktiga delar i detta rekommenderar han att man ser till att huset har så lite värmeläckage som möjligt, att man inte har större bostadsyta än nödvändigt och att man inte heller har det varmare än man behöver.
Han tipsar också om att den som har direktverkande el kan minska elbehovet för uppvärmningen med så mycket som ner till en tredjedel genom att investera i någon typ av värmepump.
– Men all eluppvärmning är ju exponerad för elpriset, så även om du puttar in en del el och får ut tre delar värme, så kan ju elkostnaden fortfarande bli hög, säger Petter Bergman.
För att ytterligare kunna minska elbehovet inte minst vintertid när uppvärmningsbehovet är som störst samtidigt som elpriset också brukar vara som högst menar han att det kan vara bra att komplettera den eventuella värmepumpen med till exempel ved- eller pelletskamin.
Ett annat tips för den som vill minska sin energianvändning, uppgradera sitt uppvärmningssystem eller investera i egen elproduktion är att kontakta sin kommunala energirådgivare. Där kan man nämligen få personlig och gratis oberoende rådgivning.
– Mig kan man få hjälp av om man bor i Stenungsund, Tjörn, Orust eller Lilla Edet. Men i stort sett alla kommuner erbjuder energirådgivning till sina invånare, säger Petter Bergman.
