Mindre än ett år har gått sedan den stora omprövningen av miljövillkoren för de svenska vattenkraftverken på allvar inleddes den 1 februari i år. Då lämnade de första anläggningarna i den nationella planen för omprövningen in sina ansökningar till respektive domstol.
Trots att processen därmed knappt ens har börjat har regeringen redan meddelat att omprövningen nu pausas i tolv månader.
Under en pressträff på måndagen i förra veckan berättade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att 83 av Sveriges 1 800 vattenkraftverk hittills påbörjat den juridiska processen mot nya miljövillkor.
Hon påminde om att syftet med omprövningen av vattenkraftverkens miljövillkor är att reparera en del av de skador på ekosystemen i svenska vattendrag som vattenkraften har orsakat.
– Det behövs åtgärder både för att nå riksdagens miljökvalitetsmål Levande sjöar och vattendrag och kraven på förbättringar i vattenmiljö som är fastställda i EU:s ramdirektiv för vatten, sa Romina Pourmokhtari på pressträffen.
Arbetet med omprövningen av vattenkraftverkens miljövillkor är planerat att genomföras kontinuerligt under en 20-årsperiod enligt en fastlagd tidsplan där varje anläggning har fått ett datum för när de senast ska ha lämnat in sin ansökan till domstol.
Klimat- och miljöministern förklarade att arbetet med att värna den biologiska mångfalden i våra älvar och vattendrag redan idag är försenat i förhållande till EU-direktivet. Både för ekosystemens skull och för att visa EU-kommissionen att vi är på väg att uppfylla direktivet behöver det här arbetet drivas på.
– Men med hänsyn till det allvarliga läget i elsystemet är vi nu tvungna att pausa omprövningen. Elsystemet är i ett helt annat läge än för några år sedan när planen för omprövningen drogs upp.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Romina Pourmokhtari förklarade att de åtgärder som behöver göras vid vattenkraftverken kan påverka både elproduktionen och kraftverkens förmåga att bidra till ett robust kraftsystem.
– Även små försvagningar i elsystemet kan i det här läget få allvarliga påföljder för elförsörjningen. Därför behövs det innan omprövningen fortsätter en ordentlig analys av vad vårt elsystem klarar av, sa Romina Pourmokhtari.
Hon berättade vidare att de bedömer att det krävs tolv månader för att analysera läget och genomföra de förändringar som kan behöva göras.
– Därför skickar regeringen idag ut på remiss ett förslag om att flytta fram alla de prövningar som ännu inte påbörjats med tolv månader, sa Romina Pourmokhtari.
– Ansökningar som skulle ha lämnats in den 1 februari 2023 ska i stället lämnas in den 1 februari 2024. Alla senare inplanerade inlämningsdatum skjuts också fram ett år.
Morgan Jentzen är chef för enheten för vatten- och fiskprojekt på länsstyrelsen i Västra Götaland. Han berättar att de tillstyrker regeringens förslag om att skjuta fram de prövningar som ännu inte är påbörjade tolv månader framåt i tiden.
– Men sedan är det viktigt att komma ihåg att just vårt län har varit väldigt tidigt ute i den här nationella planen. Så vi har väldigt många prövningar som redan är pågående i mark- och miljödomstolen. Och så vitt jag kan tolka regeringen just nu så kommer de prövningarna att fortgå utan några förändringar, säger Morgan Jentzen.
I lagstiftningen som styr omprövningen av vattenkraftens miljövillkor finns ett uttalat mål om att inte mer än 1,5 terawattimmar vattenkraftsel på årsbasis ska försvinna som en följd av miljöanpassningen av vattenkraften.
Regleringsdammen vid Stora Holmevattnet uppströms Jordals kraftverk som ägaren ansökt om att få riva. Foto: David Nyberg
Många har dock uttryckt oro över att omprövningarna ska komma att leda till att betydligt mer elproduktion än så går förlorad. Inte minst vattenkraftsägare själva och andra personer med stort engagemang för att säkra en stabil tillgång till el i samhället.
Även länsstyrelsen medger att planeringsmålet på 1,5 terawattimmar inte är juridiskt bindande och att det därmed är osäkert hur stor förlust av elproduktion som omprövningarna i slutändan faktiskt kommer att leda till.
– Det finns egentligen ingenting som säger att de inte resulterar i åtgärder som tar bort mer vattenkraft än vad det här planeringsmålet stipulerar, säger Daniel Johansson, funktionschef på enheten för prövning och tillsyn av vattenverksamheter på länsstyrelsen i Västra Götaland.
Vattenkraftverken i den nationella planen är indelade i prövningsgrupper där närliggande kraftverk prövas under samma tidsperiod i domstol. I Västra Götaland finns sammanlagt 32 prövningsgrupper varav fyra av dessa har passerat startdatum och därmed behandlas av mark- och miljödomstolen just nu.
Emma Hagström är samordnare för arbetet med den nationella planen för omprövning av vattenkraften på länsstyrelsen i Västra Götaland. Hon meddelar att länsstyrelsen i dagsläget har kännedom om sammanlagt fyra anläggningar, i de fyra nu pågående prövningsgrupperna i Västra Götaland, som har lämnat in ansökan om utrivning och återställning.
Den vanligaste orsaken till att man väljer att avsluta sin verksamhet är kombinationen av relativt stora investeringskostnader i miljöanpassning för en liten verksamhet samtidigt som investeringsbehov finns för teknikutveckling.
Då finns utrivning som alternativ.
Andra vanliga åtgärder som verksamhetsutövarna kan behöva vidta är att installera ålyngelledare, bygga fiskväg förbi kraftverket, och att montera låglutande fingrind vid kraftverket med avledare så att fisken kan ta sig nedströms på ett tryggt sätt utan att passera genom turbinerna och riskera att skadas eller dö.
Emma Hagström, länsstyrelsen i Västra Götaland. Foto: Länsstyrelsen
– Det kan också vara biotopåtgärder. Det vill säga att man återför rensat stenmaterial i naturfåran så att fisken kan föröka sig och växa upp på ett tryggt sätt, säger Emma Hagström.
Av de fyra anläggningar i den nationella planen i Västra Götaland som redan nu har ansökt om utrivning är en av dom nedlagd sedan länge. Avvecklingen av just den anläggningen kommer därmed inte ha någon påverkan på elsystemet.
Den här redan nedlagda anläggningen heter Jordals kraftverk och ligger i ett biflöde till Jörlandaån i Stenungsunds kommun.
Anläggningens nyblivne ägare Martin Jönsson förklarar att han har fått berättat för sig att kraftverket gick sönder mitt under energikrisen i mitten på 1970-talet och att det inte har varit i drift sedan dess.
Anledningen till att kraftverket gick sönder var att man körde det på mycket högre effekt än vad det var konstruerat för att klara av. Man började med att driva gårdens mjölkvarn med kraftverket. Sedan byggde man och kopplade på även en spannmålstork, och därefter även ett stort sågverk.
Den kritiska gränsen passerades när man hade släppt på så pass mycket vatten genom turbinen att den producerade elen utöver allt annat även skulle räcka till att förse flera av granngårdarna med el.
– Så det här massiva röret som ledde vattnet ner till kraftverket exploderade i småbitar och sköt sönder anläggningen, säger Martin Jönsson.
Utöver själva kraftverket finns även flera dammar uppströms kraftverket som en gång i tiden byggdes för att spara vatten vid höga flöden till att kunna släppas på och därmed kunna använda energin i vattnet även vid torrare perioder.
Martin Jönsson förklarar att dammarna uppströms ligger på andra personers marker men att det ändå är han som verksamhetsutövare som har ansvaret för dom. Han tycker att det känns bra att nu i och med omprövningen förhoppningsvis få lov att riva de fördämningar som inte redan har förfallit av sig självt och att därmed bli av med det här ansvaret.
Martin Jönsson vid Jordals kraftverk vid Jörlandaån som inte varit i drift sedan 1970-talet och som nu är på väg mot avveckling. Foto: David Nyberg
Trots att Martin Jönsson just nu är mitt i den juridiska processen med att avveckla tillstånden för dammar och kraftverk har han inte gett upp hoppet om att någon gång i framtiden söka nytt tillstånd för att bygga upp ett nytt vattenkraftverk utan dammar och där han i stället bara nyttjar det naturliga direkta vattenflödet.
Elproduktionen från en sådan anläggning bedömer han dock skulle bli betydligt lägre än den som en gång fanns på platsen. Bland annat för att frånvaron av dammar skulle göra att antalet dagar med tillräckligt stort vattenflöde då skulle bli betydligt färre. Och för att han då skulle behöva låta betydligt mer vatten gå vid sidan av kraftverket och för att han bara skulle kunna utnyttja 10 meters fallhöjd.
– Hade man bortsett från all miljöhänsyn och gjort som man gjorde på 40-talet hade man kunnat få 56 meters fallhöjd, säger Martin Jönsson.
En av prövningsgrupperna i Västra Götaland där sista inlämningsdag enligt nationella planens ursprungliga tidtabell var 1 februari 2023 är Bäveån.
Efter regeringens besked i förra veckan får kraftverksägarna längs Bäveån nu ytterligare ett år på sig innan de måste ha lämnat in sina ansökningar om nya miljövillkor till mark- och miljödomstolen.
Fem av vattenkraftverken längs Bäveån och dess biflöden ägs av Uddevalla energi. Andreas Mattsson är drift- och underhållschef för det kommunala energibolagets vattenkraftverk.
Han berättar att de haft en god dialog med länsstyrelsen och att han upplever att bolagets och myndighetens bild av vad för miljöanpassningsåtgärder som behöver göras vid anläggningarna nu stämmer relativt väl överens med varandra.
I och med att Uddevalla energi ligger så bra till med åtgärdsplaner och miljöansökan kommer framflyttningen av omprövningen med ett år som det verkar inte medföra någon större skillnad för bolaget.
De planerade miljöanpassningsåtgärderna vid Fossumsberg kraftstation i Bäveån skjuts fram i tiden i och med regeringens besked om en paus i ompröpvningen. Arkivfoto: David Nyberg
Största effekten blir troligtvis att det kommer ta ett år längre tid tills de nya miljövillkoren och sedan de faktiska åtgärderna är på plats vid anläggningarna.
Men redan idag har Uddevalla energi gjort många miljöförbättrande åtgärder vid sina vattenkraftverk.
Förra året rev man Äsperödsdammen för att göra det möjligt för fisk att vandra upp- och nedströms. Samma år byggde man även en fiskväg förbi Groröd vattenkraftverk.
På 1990-talet byggde Uddevalla energi fiskvägar förbi kraftverken Strömberget och Sankt Anna. Tanken är att dessa nu ska förbättras för att ytterligare underlätta för fisk att vandra upp förbi kraftverken.
Även vid Fossumsbergs kraftverk och vid kraftverket Kollerö i Risån strax söder om Väneryr planerar man för att göra miljöanpassningsåtgärder. På grund av att det ännu inte är klart exakt vilka dessa åtgärder blir vill Andreas Mattson inte uttala sig mer ingående än så om dessa i dagsläget.
Uddevalla energis fem vattenkraftverk producerar 5-6 gigawattimmar el årligen. Det kan jämföras med bolagets solcellspark Solevalla som har en årsproduktion på 0,25 gigawattimmar och Lillesjö kraftvärmeverk som producerar runt 60-70 gigawattimmar årligen.
Andreas Mattsson tror inte att de planerade miljöanpassningsåtgärderna kommer leda till några större förändringar i hur mycket vattenkraftsel de producerar.
