Mia Gunnarsson med familj driver Styckens bageri i Skärhamn på Tjörn. Det familjedrivna bageriet som i år firar 75 år. Där började de baka semlor direkt på nyåret.
– Vi brukar börja efter trettonhelgen men vi började lite tidigare i år eftersom folk frågade efter semlor och då får vi vara på tårna.
Semlor är populärt och finns i dag i alla möjliga varianter. Den ursprungliga är en vetebulle med grädde och mandelmassa men i dag är varianten med vanilj snudd på lika vanlig.
– En riktig semla ska vara med mandelmassa eller med vaniljkräm och det ska se ut som en semla, säger Mia. Hon berättar att de provat lite olika varianter genom åren. Som att smaksätta med saffran och nutella.
– Det såldes ju lite men inte så att vi ville satsa på det. Så nu är det vanilj eller mandelmassa som gäller. Sen kan det komma trender som gör att man vill testa nytt igen i framtiden.
Julia Dyberg och Anette Hallgren bakar semlor för fullt. Foto: Annika Grundberg
Fettisdagen
Fettisdagen är den riktiga semledagen och den infaller alltid sju veckor före påsk. I år blir det den 4 mars. Men semlor äts långt före dess. Men kort efter fettisdagen tar säsongen slut.
– Vi gör semlor ungefär två veckor efter semledagen sedan är inte efterfrågan kvar.
Och många semlor blir det. Mia säger att de gör ungefär 300 om dagen med en peak på självaste fettisdagen då det kan bli så många som 2 000.
– Vi gör dem i två storlekar, en vanlig och en lite mindre, som inte är så liten alls. Det är den som är populärast, säger hon.
På helgerna kan kunderna även få testa wienersemla, även den med mandelmassa eller vaniljkräm.
För den som vill vara verkligt traditionell så ska semlan, den med mandelmassa, serveras med varm mjölk, då kallas det hetvägg.
– Det äts fortfarande, det har vi förstått, säger Mia. Många köper gärna gårdagens semla just om det ska göras hetvägg.
Tack för att du stöttar lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
Semla, även kallad fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller, i versionen med varm mjölk, även hetvägg, är en sorts bakelse av ljust vetebröd med fyllning av mandelmassa och grädde. Bullen förekommer i olika former i Skandinavien, Finland och Estland, och är associerad med fastlagen före påskfastan; särskilt fettisdagen men också blåmåndagen, då den äts enligt traditionen.
Ordet semla kommer av latinets simila som betyder vetemjöl och var från början endast beteckningen på själva den ljusa vetebullen utan fyllning. En semla är på finlandssvenska vad som i Sverige kallas småfranska, fralla eller rundstycke. Detsamma gäller Semmel i Österrike. I Skåne och i andra delar av södra Sverige samt i Svenskfinland heter bakelsen fastlagsbulle, medan den kallas laskiaispulla på finska. I Norge och Danmark kallas den för fastelavnsbolle och innehåller vanligen sylt i stället för mandelmassa, vilket även är vanligt i Finland, och ibland även vaniljkräm. Även i Estland är semlan populär och heter vastlakukkel.
Källa: Wikipedia
