När FN:s klimatpanel IPCC i somras publicerade första delen av deras sjätte stora klimatrapport var en av slutsatserna att det inte längre finns någon som helst tvekan om att det är vi människor som ligger bakom den pågående globala uppvärmningen.
Klimatpanelens andra delrapport, som handlar om effekter, anpassning och sårbarhet, publicerades på måndagen i förra veckan. I den konstateras att det vetenskapliga stödet även för sambandet mellan uppvärmningen och ökningen av extremväderhändelser blivit allt starkare.
En annan slutsats i rapporten är att behovet av åtgärder för att mildra effekterna av klimatförändringarna är mycket stort och blir allt mer brådskande att få på plats.
Rapporten betonar också att risken för allvarliga konsekvenser ökar kraftigt och att effektiviteten av klimatanpassningsåtgärder minskar om den globala uppvärmningen överstiger 1,5 grader.
Hittills har temperaturen globalt ökat med 1,1 grad sedan industrialiseringens början. Vilket redan idag har fört med sig många oåterkalleliga effekter på både naturområden och samhällen.
Nyttan med och behovet av att mycket snabbt minska utsläppen av växthusgaser för att undvika alltför allvarliga konsekvenser är därför ännu större än vad man tidigare trott.
Klimatförändringarna bidrar till större risk för både skred och översvämning längs Göta älvdalen. Foto: David Nyberg
Ungefär 3,5 miljarder människor bor idag enligt IPCC-rapporten i områden som är mycket sårbara för klimatförändringar.
Särskilt utsatta är människor som bor på platser som redan nu är mycket torra och varma, eller som riskerar att hamna under vatten vid stigande havsnivå. Människor som är beroende av smältvatten från glaciärer för sin vattenförsörjning riskerar också att drabbas hårt när temperaturen stiger och glaciärerna försvinner.
Även om Sverige och Västsverige ser ut att komma betydligt lindrigare undan jämfört med många andra områden får klimatförändringarna konsekvenser även för oss.
– Vädret kommer bli mer extremt här med. Både när det gäller perioder med värme och torka och när det gäller nederbörd. Totalt sett kommer nederbördsmängden öka. Med fler och kraftigare skyfall och med mer regn under längre perioder, säger Anna Georgieva Lagell, klimatanpassningssamordnare på Länsstyrelsen i Västra Götaland.
På de flesta platser i länet kommer klimatförändringarna sannolikt inte leda till alltför stora effekter på dricksvattenförsörjningen. Men en del vattenkonsumenter på platser där vattnet tas från mindre vattendrag eller vattenmagasin kan få ökad risk för vattenbrist i och med de ökade riskerna för längre torrperioder.
– En annan utmaning blir nya och fler mikroorganismer i vattnet på grund av det förändrade klimatet och även att mer föroreningar generellt sköljs med ner i vattentäkterna som en följd av kraftigare regn och högre flöden, säger Anna.
Anna Georgieva Lagell berättar att flera fastighetsägare i Backa intill Göta älv har gått samman och klimatanpassat sina fastigheter genom att bygga ett gemensamt skred- och översvämningsskydd. Foto: David Nyberg
För personer som bor nära havet och har egen brunn kan saltvatteninträngning bli ett problem när havet stiger och påverkar grundvattennivåerna.
På global nivå väntas klimatförändringarna leda till en mer osäker livsmedelsproduktion som en följd av bland annat ökade risker för torka, vattenbrist och översvämningar.
I och med att Sverige endast har en självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel på ungefär 50 procent kan det här komma att påverka oss i allra högsta grad även om vårt eget jordbruk inte drabbas på samma sätt. En möjlig klimatanpassningsstrategi när det gäller jordbruket skulle därför för Sveriges del kunna vara en ökad inhemsk matproduktion.
– Det här handlar ju också om global solidaritet. Att mer mat kanske behöver få stanna i de länder där den produceras. Och att vi behöver bli bättre på att föda oss själva med det som vi kan producera här, säger Anna.
Hon förklarar att ett varmare klimat med en längre vegetationsperiod till och med skulle kunna bidra till ökade möjligheter för en större matproduktion i Sverige. Under förutsättning att vi lyckas hantera de ökade risker som klimatförändringarna också kan föra med sig.
– Vi behöver bland annat kunna hantera de förändrade vattenförhållandena. Med kraftigare skyfall och längre perioder av både blött och varmt och torrt väder. En annan potentiell utmaning för jordbruket är att många typer av parasiter och sjukdomar överlever bättre i ett mildare och fuktigare klimat.
Första etappen av Uddevallas planerade översvämningsskydd stod klar sommaren 2019. Foto: David Nyberg
Ett av de allra tydligaste budskapen i den nya klimatrapporten från IPCC om effekter, anpassning och sårbarhet är att välfungerande ekosystem är en mycket viktig nyckel för att öka människors möjligheter att hantera klimatförändringarna.
Samtidigt konstaterar man att fungerande ekosystem i sin tur dessutom bidrar både till att bromsa klimatförändringarna genom att fånga upp koldioxid och att de i många fall även för med sig ytterligare positiva effekter för både människor och miljö.
Så kallade ekosystembaserade klimatanpassningsåtgärder är därför enligt IPCC ofta ett mycket bra sätt att minska sårbarheten för effekterna av den globala uppvärmningen.
– Vi på länsstyrelsen har länge lyft fram ekosystembaserade klimatanpassningsåtgärder som effektiva lösningar i många olika sammanhang. Om man tittar på städer till exempel så kan det handla om plantering av träd, anläggning av gröna tak, och bevarande av grönytor, säger Anna.
Hon förklarar att ekosystembaserade åtgärder kan bidra med allt från skugga och svalka under värmeböljor till att hålla kvar regnvatten och på så sätt bidra till att dämpa översvämningar vid skyfall. Dessutom bidrar den här strategin också till bevarandet av den biologiska mångfalden.
– Vid sidan av klimatförändringarna är förlusten av biologisk mångfald ett annat allvarligt hot mot människans långsiktiga överlevnad, säger Anna.
– Förlusten av biologisk mångfald beror ju på många olika saker men det man hör nu från forskarna är att klimatförändringar klättrar allt högre upp på listan över de största orsakerna till utarmningen av den biologiska mångfalden.
En av de tydligaste effekterna för Västra Götaland av den globala uppvärmningen och de förändrade nederbördsmönstren är ökade risker för jordskred och översvämningar. Framför allt längs vattendrag och sjöar, men även på andra platser där vatten kan ansamlas under kraftiga skyfall.
Bild: SGI, MSB. Natural Earth, 2021
När Sveriges geologiska institut och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i somras presenterade den första rapporten någonsin över områden i Sverige med klimatrelaterade hot i form av risk för ras, skred, erosion och översvämning hamnade stora delar av Västra Götaland högst upp på listan.
”Området Västkusten – Göta älvdalen bedöms ha den mest allvarliga riskbilden med komplexa utmaningar avseende både kust- och vattendragsöversvämning samt förutsättningar för skred.” konstaterade de två statliga myndigheterna i rapporten.
Med tanke på att en stor del av alla stora skred i Sverige historiskt skett i just Västra Götaland är det här kanske inte särskilt förvånande.
Det senaste stora skredet som också troligtvis är Sveriges idag mest kända är skredet den 20 december 2006 i Småröd fem kilometer söder om Munkedal. Skredet förstörde delar av både nya och gamla E6 och Bohusbanan och ledde till mycket stora störningar i väg- och järnvägstrafiken under flera månader.
Anna förklarar att den främsta orsaken till att skredriskerna förutspås öka är förändrade flöden i vattendragen som en följd av ändrade nederbördsmönster.
Hon bekräftar också att klimatanpassningsarbetet precis som i resten av landet och globalt går för långsamt även i Västra Götaland.
– Det har tagits fram mycket vägledningar och metoder för hur man kan göra, men det har inte vidtagits särskilt många rent praktiska åtgärder än. Och det beror till stor del på att det funnits otydligheter i ansvarsfördelning och utmaningar med finansiering, säger Anna.
För att hantera den finansiella biten finns sedan flera år tillbaka möjligheten för kommuner i hela landet att söka statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor som skred och översvämningar.
Packhuskajen utanför Casino Cosmopol i Göteborg har förstärkts, höjts och försetts med älvkantsskydd. Foto: David Nyberg
Anna berättar att budgeten för det här statsbidraget tidigare inte har räckt till alla som har sökt men att det från och med i år höjts kraftigt till 520 miljoner kronor årligen.
– Så det här är en stor satsning som görs nu och det blir en viktig pusselbit i klimatanpassningsarbetet.
När det gäller just Göta älvdalen finns det sedan ungefär ett år tillbaka ett särskilt statsbidrag på totalt 135 miljoner kronor årligen att söka för att ytterligare öka möjligheterna att få till stånd stabiliserande åtgärder just där.
– Utmed Göta älv ligger det väldigt mycket industri och så har det sett ut sedan långt tillbaka i tiden. På grund av detta är marken idag kraftigt förorenad på många platser längs Göta älvdalen, säger Anna.
– Om man skulle få ett skred vid ett sådant område är risken stor att föroreningar kommer ut i älven. Det skulle i sin tur kunna leda till allvarliga konsekvenser i och med att Göta älv är dricksvattentäkt för väldigt många människor.
Ett av de allra första projekten att förverkligas med stöd från det specifika statsbidraget för klimatanpassningsåtgärder längs Göta älv var skredsäkring och översvämningsskydd för 15 verksamhetsfastigheter vid industriområdet öster om Stigs center i Hisings Backa. Projektet invigdes i september förra året.
– Man hade haft översvämningar där redan tidigare vid tillfällen när stora regnmängder och höga flöden i älven sammanfaller med hög havsnivå och västliga vindar som trycker på utifrån så att älven fylls på från båda håll, förklarar Anna.
I takt med att klimatförändringarna fortgår med successivt höjd havsnivå och ytterligare ökande regnmängder som följd förväntas den här typen av händelser bli allt allvarligare och inträffa allt oftare.
Arbetet med att förstärka och höja upp Packhuskajen vid Kajskjul 8 i Göteborg har nu startat. Foto: David Nyberg
Även stora lågt liggande områden i centrala Göteborg väntas i framtiden drabbas kraftigt av översvämningar om inte lämpliga åtgärder vidtas i tid.
Klimatanpassningsarbetet har därför påbörjats även där och just nu arbetar man med att förstärka och höja upp Packhuskajen som går från Casino Cosmopol, förbi Kajskjul 8 och Maritiman och bort till Göteborgsoperan.
Kajen förses dessutom med ett så kallat älvkantsskydd längs den inre delen av kajkanten för att ytterligare öka möjligheterna att hindra vatten från att översvämma staden vid höga vattenstånd i älven.
En annan stad i Västra Götaland som väntas få ökade utmaningar med översvämning av de lågt liggande centrala delarna är Uddevalla.
Uddevalla kommun har därför beslutat att bygga ett översvämningsskydd för att skydda centrum vid höga vattennivåer. Första delen av översvämningsskyddet färdigställdes sommaren 2019 och går längs Bäveåns södra kajkant mellan turistinformationen och Västerbron.
– Översvämningsskydd längs befintliga kajkanter kommer sannolikt kunna hantera översvämningsrisker under de närmsta årtiondena. Men på femtio års sikt och framåt kommer man behöva den typen av stora portar som finns för att stänga ute havsvattnet vid extrema högvatten i bland annat London och Rotterdam, säger Anna.
– I Västra Götaland har Göteborg kommit längst i det här arbetet men även Uddevalla har börjat titta på den här typen av lösningar.
