Alla olika vårtecken avlöser varandra som på ett långt pärlband vid denna tid på året även om det klassiska bakslaget alltid lurar runt hörnet. Nu är vi på väg in i en period med nattfrost och vid denna tid på året innebär nattfrost fint och klart väder. Vi har tidigare slagit fast att alla vårtecknens verkliga vårtecken är den första tranan som observeras vid Hornborgasjön. Fast egentligen betyder inte en trana vid Hornborgasjön så mycket för alla som bor vid kusten eller vid våra innerfjordar. Där handlar det om årets första strandskata eller tjällen som strandskatan heter på bohuslänska. Strandskatan är passade nog Bohusläns landskapsfågel och nu hörs dess tjatter inte bara ute på kusten utan även vid strandpromenaden i Uddevalla.
Det är verkligen något speciellt med strandskatans ljudliga och framför allt vårliga serenader. Namnet tjällen kräver en förklaring och man hör främst äldre bohusläningar använda det, speciellt om de bor i kommunerna längst ut i havsbandet. Tjällen härstammar troligen från ett gammalt fornnordiskt namn och har sedan levt vidare som många andra namn har gjort. Flera olika namn och uttryck som man hör äldre bohusläningar använda kommer från fornnordiska eller från våra grannländer. Ju längre norrut man kommer i Bohuslän desto påtagligare blir påverkan från norskan i språket. I Norge heter strandskatan tjeld och på Färöarna säger man tjaldur.
Engelsmännen är lite enklare och ordningsammare då strandskata på engelska är ”Eurasian oystercatcher”, fritt översatt blir europeisk musselfångar vilket beskriver strandskatan föredömligt. Strandskatan är en vadarfågel som man oftast ser vadandes på grunt vatten i havsvikar när den letar efter musslor. Den långa näbben är ett perfekt instrument för att både leta reda på musslor och sedan bända upp musslorna för att komma åt det näringsrika innehållet. Utöver musslor står även borstmaskar, maskar och andra blötdjur på menyn för den glatt tjattrande tjällen. Strandskatan är inte bara knuten till havets salta vatten utan det finns häckande strandskator vid Vänern och andra stora insjöar. Det händer även att något strandskatepar slår sig ner på ett platt hustak som är lämpligt och häckar där. Par som häckar i stadsmiljö har bytt ut de salta musslorna och borstmaskar mot daggmask som plockas tidigt på morgonen på en daggblöt gräsmatta i området. Fåglar och djur är som vanligt fantastiska på att anpassa sig till olika miljöer, de är riktiga överlevnadskonstnärer. När strandskatan häckar på hustak flera mil från havet så skulle man kunna tro att beståndet frodas och att det är ont om häckningsplatser. Så är det tyvärr inte när artdatabanken som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) gav ut den senaste rödlistan 2020 fick strandskatan statusen ”NT” nära hotad.
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
