Det menar Fiskekommunerna i Bohuslän som också lyfter fram behovet av en bredare syn på att stärka fisket bland annat genom att hålla nere bestånden av säl och skarv.
Regeringen har givit Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket i uppdrag att ta fram en ny gemensam strategi för yrkesfiske, vattenbruk, fritidsfiske och vattenbruk. Det är i en remiss som Fiskekommunerna har givits tillfälle att lämna synpunkter på myndigheternas förslag.
För närvarande har Sverige tre separata strategier för fiske och vattenbruk, respektive fritidsfiske och fisketurism. Rent generellt menar Fiskekommunerna i Bohuslän från Göteborg i söder och Strömstad i norr att den nya strategin också mer handfast skulle knyta an till den svenska livsmedelsstrategin och att handlingsplanerna för sjömatsproduktion och fiskeindustri tydligt skall vara en del i arbetet för att uppfylla målen i Livsmedelsstrategin.
Man tycker också att förslaget till strategi är allt för problemorienterad och att den mer skulle lyfta fram möjligheternas som finns med att främja fiske och fiskeindustri. Men man framhåller också att om målet med strategin som man säger är att bidra till en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja, krävs att staten går och tar ett ansvar för att det finns en infrastruktur som kan serva denna verksamhet.
– Det kommer inte att bli något hållbart fiske eller beredning av svenskfångad fisk i Sverige om det skall hänga på små kustkommuner att det skall finnas hamnanläggningar i framtiden, säger ordföranden i Fiskekommuneran, Lars Tysklind, Strömstad.
Han exemplifierar med fiskberedningen i Ellös som äventyras av att stora investeringar krävs för att klara reningen av utsläppen från anläggningen.
– Det måste gå att få statligt stöd i någon form för de stora investeringar som krävs för att Sverige skall kunna ha kvar en egen beredning och produktion av mat från havet, säger Lars Tysklind.
De olika kustsamhällena har att hantera ett växande underhållsbehov av hamnar och kajer i en utsträckning som enligt fiskekommunerna inte kan bäras av kommunerna enbart.
–Det är inte heller rimligt att tro att det småskaliga fisket som är det som i stor utsträckning skall gynnas av strategin, skall kunna bekosta de här investeringarna, säger Lars Tysklind.
Det handlar om fiske och vattenbruk men också om kommunikationer och transporter.
– Vi behöver lyfta det här till en högre nivå för att det skall tas ett övergripande ansvar också för att våra kusttrakter skall kunna leva, säger Lars Tysklind.
I sitt remissvar lyfter Fiskekommunerna också fram att det måste bli enklare med nyrekryteringen till fiskeverksamheten. Det styrs idag mycket av ett kvotsystem där kvoterna har en tendens att samlas hos ett fåtal yrkesutövare.
– Då blir det inte mycket utrymme för nyrekrytering, säger Lars Tysklind.
I remissen lyfter man fram att det också är intressant att främja företag med en kombination av både vattenbruk, fiske och fisketurism, vilket kan ge en större bärkraft och att strategin bör ha detta i åtanke.
I något avsnitt lyfter strategin också fram att det är viktigt att begränsa uttaget av fisk när det visar sig att beståndet sviktar för att bevara fungerande ekosystem.
Fiskekommunerna framhåller i sin remiss att det inte alltid är självklart att det är enbart fisket som gör att ett fiskbestånd krymper.
– Ofta påverkas bestånden av många olika faktorer i havsmiljön, skriver Fiskekommunerna och hänvisar till predatorer i ekosystemet som säl och skarv.
Fiskekommunerna anser att det är hög tid inkorporera förvaltning av andra vilda arter som sannolikt, i varje fall lokalt, i högsta grad kan påverka fiskbestånden i lika hög grad som yrkes- och fritidsfisket, skriver man och hänvisar till beslut om jakt på säl och skarv som tagits för områden i Östersjön.
Fiskekommunerna tycker att det är olyckligt att strategin ensidigt håller fram ”överfiske” som anledningen till sviktande fiskbestånd och att det leder till polarisering och misstro i en näring som behöver mer framtidstro och stolthet över de framsteg som tagits när det gäller utvecklingen av hållbart fiske i Sverige.
